Som en boll utan innehåll

Vacker men innehållslös. Så kan man enkelt förklara en floskel. Och de dyker upp mest överallt. Inom sportens värld finns "Vi har en hög lägsta-nivå" och "Bollen är rund". Inom mediebranschen kryllar det av dessa tomma fraser. Sveriges Mediebyråer har bestämt sig för att göra en topplista. Och du kan vara med bestämma! Den slutliga floskeltoppen kommer presenteras i samband med Stockholm MediaWeek i början av maj 2007.

TIO-I-TOPP JUST NU
  1. Pinpointa
  2. Ta rygg
  3. Hygienfaktor
  4. Leverera
  5. Kvalitetssäkra
  6. Viral
  7. Helikopterperspektiv
  8. Koncepttänk
  9. Kreativ höjd
  10. Lyfta frågan

KORTA REFLEKTIONER
Pinpointa? Den senaste tiden har ordet försvenskats och har dykt upp lite här och var. Och jag har inte riktigt förstått innebörden. Nu vet jag mer. Här är vad jag lärt: Att pinpointa handlar om exakthet. Pin är engelska och betyder knappnål; pinpoint är själva knappnålshuvudet. Som verb betyder pinpoint "att sätta fingret på något". I de flesta textsammanhang som jag jagat fatt på är ordet ett annat sätt att säga "ringa in", "peka ut", "utmejsla" eller "välja ut". Researcher.se använder till exempel uttrycket "pinpointad målgrupp" när han skriver om SEB:s reklamfilm Forever Young.

Hygienfaktor, då? Att byta kallingar minst en gång i veckan och använda deo? Kanske, men inte alltid med den betydelsen. Häng med i ett exempel: Fram tills i fjol saknade Uppsala skyltar som hälsar bilisterna välkomna längs med vägen. Detta tyckte näringslivschefen var förfärligt, och sa: "Finns det någon stad i Sverige som inte hälsar välkommen? Det här är en hygienfaktor." På samma sätt är "relevant kunskap" en hygienfaktor för arbetssökande, och "gott omdöme" en hygienfaktor för personer i chefsposition.

Är viral ett nytt ord för dig? I så fall är vi två. Viral är en utrikisk medicinsk term, ett adjektiv som betyder virus- (som i exempelvis viral advertising). Internet har gjort det möjligt att ursnabbt tipsa andra om produkter som är lysande (eller att varna för bottennapp). Så har begreppet viral marknadsföring uppstått. Säg att du skickar ett tips till någon, som tipsar tio andra, som var och en i sin tur tipsar sjuttiotvå pers, som i sin tur... ja, du fattar. En smärre epidemi bryter ut, och där har vi kopplingen till virus.

Vill du läsa mer om viral marknadsföring? Beta Alfa har sammanfattat en uppsats i ämnet. Läs allt här.

DIN TUR!
Vilka floskler har du en hatkärlek till? Saknar du någon på listan?

Högt och träffsäkert från Glocalnet

103270-16

Att Glocalnet är lågt har Garbergs hjälpt företaget att kommunicera framgångsrikt i närmare två år nu. Bredband och fast telefoni har länge varit deras starka kort. Nu satsar Glocalnet dessutom på mobiltelefoni. Under parollen Prata lägre gör man reklam i tv, dagspress och i Stockholms tunnelbana.  Annonserna finns i två varianter; en som förklarar argumenterar med text och en som för fram fördelarna med hjälp av enkla bilder. Copywriter för kampanjen är Johan Van Der Schoot.

COPYN
Rubrik: Prata lägre!

I affärer, på bussar, gator och torg - länge har svenska folket pratat alldeles för högt i sina mobiltelefoner. Men nu tänker vi på Glocalnet göra något åt saken.
Eftersom vi på kort tid blivit en av Sveriges största teleoperatörer, men inte har de stora telebolagens dyra vanor, betyder det glada nyheter för trötta öron och plånböcker.
Till att börja med har vi varken bomber, knockouter eller krångliga prisplaner. Bara ett enda abonnemang med lika lågt pris till alla: 19:- i månaden. Att ringa till andra fasta och mobila Glocalnettelefoner kostar 0:-. Bindningstid har vi inte heller. Däremot både GSM- och 3G-täckning. Välkommen att byta ner dig redan idag på glocalnet.se eller 0775-75 75 75.

Glocalnet
Lägre priser på bredband och telefoni


KORTA REFLEKTIONER
Så länge mobiltelefonen funnits har folk som pratar högt varit ett ständigt irritationsmoment. Nu överför man hög och låg pratnivå till att istället handla om pris. Att folk pratar högt (dyrt) är ett problem som Glocalnet tänker åtgärda. Kommunikativt funkar kopplingen utmärkt, även om jag tycka att den känns en aning krystad.

I texten sägs det som ska sägas, och det görs kort (10 meningar). I första meningen förklaras problemet (Folk betalar för mycket). I den andra meningen ger man början till lösningen (Glocalnet tänker göra något åt saken). Sedan utlovas glada nyheter, som man förklarar i de avslutade meningarna. På sista raden uppmanas läsaren att agera och "byta ner" sig redan idag.

Tele2/Comviq, Telia och 3 är de största konkurrenterna till Glocalnet. De får alla en känga i texten. Bomber syftar säkert på 3Bomben, knockouterComviq Knockout och krångliga prisplaner på de flesta operatörer. Träffsäkert.

MER om kampanjen hittar du hos
Garbergs.

Nu då, vad tycker du?

Ursäkta ACO, men jag förstår inte

103270-15

ACO är det marknadsledande varumärket på den svenska hudvårdsmarknaden. Nu inför julen gör de reklam på spårvagnar i Göteborg. Deras affisch visar en ung kvinna som tittar rakt fram och ser allmänt lycklig ut. I nedre högra hörnet finns bild på en hudvårdsserie. I övre vänstra hörnet finns ACO:s logotyp.

RUBRIKEN
Ovanför kvinnans huvud finns texten God Jul jag, önskar jag (notera att ordet jag är kursiverat). Jag står där som ett fån, läser om igen och om igen, men förstår inte poängen.

Förmodligen vill ACO säga: Ge dig själv en hudvårdsprodukt i julklapp! Men varför slår de knut på sig själva på detta viset? Nu blir det ingenting annat än fullständigt oförståeligt. Åtminstone om du frågar mig. Hur tolkar du det här?

***

Enligt Språkrådet skrivs helg- och kalenderdagar med liten begynnelsebokstav. På affischen är Julen alltså felaktigt skrivet. Tyvärr är detta vanligt; på Åhléns varuhus vimlar det just nu av Julen med stor bokstav.

***

Jag hade inte kameran med mig, och har därför ingen bild på ACO:s affisch. Möjligen kan jag fixa fram det innan de närmaste dagarna. 27/11 20.24 Nu har jag åkt spårvagn och fotat affischen.


 

Att gissa utan frågetecken

103270-14

Emellanåt – och när det är befogat - kostar jag på mig att vara sådär språkligt småpetig. Som nu till exempel.

DETTA HAR HÄNT
För ett par veckor sedan gjorde Siba en lokal kampanj, där de framhävde sina låga priser. På spårvagnar i Göteborg fanns avlånga affischer med texten ”Gissa färgen på våra priser?” Affischen var knallröd och hade Sibas logotyp längst till höger.

I dag har Stena Line en annons i Göteborgs-Posten. Tanken är (antar jag) att få folk att åka till Danmark för att handla godis, dryck och julklappar i taxfreebutiken. Därför framhäver man att tomten förmodligen är dansk. En bild på en riktig tomtefar har försetts med orden ”Rod” och ”Hvid”. Under bilden finns texten ”Gissa var tomten kommer ifrån?”

SAMMA, SAMMA OCH FEL
Den uppmärksamme hittar här tre gemensamma nämnare:

  • Uppmaningen att gissa (Gissa var… och Gissa färgen…)
  • Anspelningen på den röda färgen (som symboliserar lågpris och jul)
  • Den felaktiga användningen av frågetecken

Låt oss leva med det faktum att annonserna påminner om varandra genom att vara övertydliga, men ändå låta betraktaren att skjuta bollen i öppet mål. Att använda ett frågetecken där det borde varit en punkt ger mig dock skäl att vara språkpetig. Här är den pedagogiska förklaringen: Båda dessa rubriker är uppmaningar om att gissa. En uppmaning är en uppmaning, och inte en fråga. De ska därför avslutas med en punkt eller ett utropstecken.       

 

 


Lars Falk: Gör det intressant. Gör det annorlunda.

Gör det intressant. Gör det annorlunda. Utmana. Tilltro mottagaren förmågan att läsa av, lägga till, uppleva. Var personlig. Bjud på det du själv lärt och känt. Låt dina antaganden och ställningstaganden skymta. Du är produktens advokat. Visa att du tror på din klient, gråt om så krävs.

Lars Falk är en copywriter av hög rang. Det visar han inte minst i boken Skrivbok. Därifrån har jag norpat de här orden.

Ord som dyker upp: tradigt, fluktuera, krumbukter

Det är på sin plats att presentera tre nya kompisar i serien Ord som dyker upp. Som vanligt kan det handla om både kompisar du inte sett på ett tag och ansikten som är helt främmande. Börja spana efter ord du också! Vill du dela med dig av dina fynd så är det fritt fram. Här kommer mina:

Det första ordet är tradigt. Jag hörde en ung man med knähåliga jeans säga det på spårvagnen. Han pratade rätt högt med någon gammal grabbpolare i mobilen. ”Du, det är faktiskt rätt tradigt här i Göteborg utan er”. Ordet fick mig att haja till, eftersom det var ett halvt decennium sedan ordet senast hälsade på. Men ett kul återhörande var det ändå. Tradigt.        

Ord nummer två stavas fluktuera. I en bok hittade jag meningen ”… känslor är subjektiva och fluktuerar mellan individer i sociala situationer”. Har du hört det förut? Jag hade det då rakt inte. Det visade sig betyda ungefär vad jag gissade av sammanhanget, nämligen att ständigt stiga och falla eller att skifta. En fluktuation är ett annat sätt att säga växling. Ordet används ofta som ekonomisk term för att beskriva räntor eller aktiekurser, men kan med fördel också nyttjas för att beskriva antalet transporter eller rådjursstammar.

Krumbukter får bli det tredje ordet. Det dök upp i Mons Kallentofts Fräsch, frisk och spontan. Nu har jag glömt sammanhanget (och boken ligger två kilometer härifrån), men minns betydelsen. I ental betyder ordet krök eller slingring. I flertal betyder ordet undanflykter. Verbet blir krumbukta (eller till och med krumbukta sig). Ordet används gärna när det handlar om politiska beslut eller argumentation. Jag hittar en artikel där det står: ”Istället blev utfrågningen en märklig uppvisning i krumbukter från en pladderminister. Jag tror faktiskt inte att NN lyckades ge ett vettigt svar på en enda fråga under den halvtimmeslånga utfrågningen.”

Tack för att du tog dig tid att läsa detta.

Skriv på och skriv ner

Jag har två råd till mig själv idag (och kanske kan du också ha någon nytta av dem).

Skriv på.

När du har tänkt är det skriva, skriva, skriva som gäller. Inte tveka, inte tänka, inte titta ut i tomma intet. Låt fingrarna spela fritt. Strunta i stavfel och slarvfel och småfel; allt det där rättar du enkelt till senare. Skriv bara ner det du vill ha sagt, och börja sedan att leka för att säga det på bästa sätt. En sprinterlöpare tänker inte jämt på om stegisättningen är rätt, om armföringen är perfekt eller om kroppshållningen är tillräckligt avspänd. Om han hade lagt sin energi där hade löpningen blivit ordentligt lidande. Nu springer han istället, så fort och så tanklöst han någonsin kan. Och samma sak gäller skrivande ibland; skriv på – utan tanke på att allt, allt, allt ska vara rätt eller fantastiskt genomtänkt.    

Skriv ner.
Jag har ett litet anteckningsblock. Jag går inte många meter utan att ha det med mig. Det där anteckningsblocket och en penna. Där hamnar ord och citat som jag hör och fastnar för. Där skriver jag korta texter (ofta bara ett par rader) eller små formuleringar. Ingen censur att tala om egentligen; det mesta hamnar där. I somras – på flyget hem från Tunisien – hade jag glömt att lägga ner en penna i handbagaget. Jag ler lite när jag läser min egen förnuftiga uppmaning: Gå aldrig någonstans utan en penna! (Du kommer tvingas låna en av flygvärdinnan). Det var precis vad jag fått göra för att få ner de där raderna. För det som inte skrivs på papper riskerar - åtminstone i min värld - att virvla vidare med vinden.

 


Tydligheten är tydligen viktigast

RÅDET
1. Var tydlig.

Så enkelt är det viktigaste rådet från Jack Hansen i boken Konsten att skriva så dina kunder vill köpa. ”Målgruppen får inte missa annonsen”. Tydligheten leder till att betraktaren snabbt och utan problem förstår vad du vill säga. En annons ska därför byggas kring ett dominerande element; använd en stor bild eller en stor rubrik (inte båda i kombination). Välj det som är viktigast för att kommunicera budskapet. Se till att säga det som ska säga, och inget mer.

EXEMPEL

Jag har hittat två annonser som kan fungera som exempel på denna talande tydlighet.


103270-13
Gigantisk radannons för Pause Ljud & Bild
Byrå: Åkestam Holst
Copywriter: Mark Ardelius
(Annonsen knep tredjeplatsen i oktober-upplagan av Månadens print i Resumé)


103270-12
Annons för Greenpeace
Recycle paper. Save trees
Byrå: JWT Manila, Filippinerna 



TACK. FLER RÅD?

2. Var personlig. Men ställ dig inte in eller träng dig på. Tänk dig att du skriver för någon som du känner.

3. Behandla målgruppen med respekt. Skriv till andra som du själv vill bli talad till.

4. Leverera ett erbjudande. Löftet eller belöningen kan vara uttalat eller outtalat, men det måste finnas där.

5. Skriv från hjärtat. Skapa eller stärk en relation med målgruppen.

6. Skriv kort, utan att lämna logiska luckor. Säg det du ska säga. Om det kräver tre sidor, skriv tre sidor. Räcker tre rader, skriv då tre rader.
     


Svenskans mest missförstådda ord

Diskussionen om vilka ord som är svenskans vackraste och äckligaste ord kan vi lämna därhän (eller ta en annan gång). Nu gäller det istället att ringa in det mest felaktigt använda ordet. Då vill jag slå ett hårt slag för superlativ.

103270-11


FÖRKLARINGEN

Först och främst: vad är superlativ? Kortfattat: den mest kraftfulla komparationsformen. Långfattat: ett adjektiv (till exempel röd) kan kompareras i tre grader (röd, rödare, rödast). De tre graderna kallas för positiv (röd), komparativ (rödare) och superlativ (rödast).


EXEMPEL
Jag har läst recensioner där skribenten mot slutet ursäktat sig för alla superlativen, skrivit att ”superlativen haglar” eller hävdat att ”alla superlativen inte får plats” (trots att det i recensionen inte går att hitta ett enda sådant…). Det står klart att många skribenter inte vet ordets innebörd. Superlativ har blivit ett ord som det slarvas ordentligt med, och det hela ger ofta en närmast komisk effekt. Kolla på följande mening (
hämtad från Dagens Nyheters sportsidor):

Det är inte svårt att hitta superlativ när det gäller Frölunda. Laget har Sveriges bäste målvakt i Henrik Lundqvist, ett effektivt power play-spel, ett stabilt backspel och ett kreativt anfallsspel.

Tvärtemot vad artikelskribenten hävdar verkar det illa svårt att faktiskt hitta superlativen. ”…Sveriges bäste målvakt…” innehåller superlativ-formen, men det gör knappast effektivt, stabilt eller kreativt (som alla är positiv-form).

Superlativ är också ett hopplöst missförstått ord; det står på toppen – är det största, bästa och vackraste av ord – men förminskas titt som tätt till ett positiv.

LÄRDOMAR

  • Undvik att använda ord som du inte är säker på
  • Undvik att förminska kraftfulla superlativ

Tänket bakom: Västtrafik och växthuseffekten

103270-8
Patrik Spång, copywriter på Jerlov i Göteborg.

Häromdagen skrev jag om
växthuseffektkampanjen som Västtrafik nu kör på Göteborgs buss- och spårvagnshållplatser. För att förstå det kreativa tänket bakom kampanjen slog jag en signal till reklambyrån Jerlov. Där pratade jag med Patrik Spång, som varit med och tagit fram kampanjen.


Tidigt ute i debatten
Diskussionen om klimatförändringar är ordentligt på tapeten. Aftonbladet startade under sommaren en större artikelserie om klimathotet och har sedan dess lett uppropet Gör något nu! Närmare 300 000 svenskar har skrivit på, och lovat att ändra sina rese- och energivanor. Dessutom sände Sveriges Television häromveckan första delen av fyra i dokumentärserien Planeten, som också behandlar detta allvarliga miljöhot.  
- Tillsammans med Västtrafik var vi tidigt ute i den här debatten, säger Patrik Spång. Redan i somras gjorde vi den första kampanjen som handlade om de konsekvenser som växthuseffekten skapar. Det var en relativt liten kampanj där vi berättade att hela Göteborg riskerar att försvinna under vattennivån om utvecklingen fortsätter som nu.


103270-9

 

 

Vill inte vara Bror Duktig    
Patrik Spång medger att den allmänna debatten har bidragit till att människor nu tar budskapet i kampanjen på stort allvar.
- Alla är medvetna om att detta är ett problem, och de flesta känner till att det är biltrafiken som är den stora boven. Det gör att vi nu inte behöver riskera att vara Bror Duktig när vi kommunicerar om nyttan i att åka kollektivt. Jag menar, alla känner ju till att det är miljövänligt att ta bussen, men nu har fler fått upp ögonen för varför det är viktigt.


Har lagt bort titlarna
När de fem annonslösningarna skulle skapas sökte arbetsgruppen efter en rubrikmodell som skulle fungera genomgående. 
- Vi hittade en modell där vi börjar högt i första meningen och landar i någonting konkret i den andra. Den första meningen har en seriös ansats men är tänkt att förmedlas med glimten i ögat.

 

Patrik Spång ser sig inte som någon copywriter. Inte enbart åtminstone.
- Nä, för ett par år sedan bestämde vi på Jerlov oss för att lägga bort de där titlarna. Självklart har jag det slutliga ansvaret över texterna, men jag är främst kreatör. I den här kampanjen är vi flera i arbetsgruppen som varit med och skrivit. Ola Lundin och Fredrik Ganslandt har båda varit högst delaktiga i den textmässiga processen.


103270-10

 

 

Tror på gemensam insats
Och Västtrafik kommer att fortsätta att kommunicera på den inslagna vägen.
- Redan om ett par veckor kommer vi att köra en fortsättningskampanj. Vi tror stenhårt på att en förändring är möjlig om var och en är med och bidrar. Därför kommer ”Många bussar små…” att vara ledorden i den kommande kampanjen. Den kommer att gå både på utomhustavlor och som reklamfilm.

    


Det här vill jag verkligen läsa

Jag har hittat en rubrik som får mig att vilja läsa. Och den kommer från oväntat håll; från numera fusionerade Nordiska Fondkommission. Rubriken får mig – som inte är det minsta intresserad av aktier – att ägna 247 sekunder åt att läsa brödtexten.   

RUBRIKEN          
Om du inte har 500.000:- i aktier är det bortkastad tid att läsa det här.

Får du också lust att läsa? Då kan vi enas om att copywriter Johan Olivero har gjort ett och annat rätt. Det tyckte juryn för Guldskrift 1998 (Guldägget för bästa copy) också. Nu hittar man Johan Olivero på Forsman & Bodenfors, där han bland en hel del annat varit med skriver för Apoteket och Systembolaget.

Tillbaka till rubriken. Våldsamt få människor har en halv mille i aktier. Den egentliga målgruppen för annonsen är minst sagt minimal. Men många vill läsa när de blir tillsagda att de inte borde (åtminstone jag). Man skulle kunna tänka sig att formulera rubriken Alla som inte har 500 000:- i aktier behöver inte läsa det här. Eller Har du inte 500.000:- i aktier kan du sluta läsa nu. Men den slutliga rubriklösningen känns klockren. Möjligen är det orden ”bortkastad tid” som gör det hela så kraftfullt. Det känns som att det är någonting hemligt som gömmer sig i texten, och att man till varje pris (nåja…) vill hitta det.

Känner du likadant? Jamen,
läs hela annonsen här då.

Västtrafik-effekten räddar världen

103270-7

Bromsa växthuseffekten och få fler att åka kollektivt. Det verkar varit tanken bakom
Västtrafiks kampanjer under hela hösten. Detta kommunicerar man nu genom reklamtavlor i Göteborgs busskurer. Jerlov har tagit fram kampanjen, Patrik Spång har skrivit copyn.

Copyn
Rädda jorden före frukost.
Ta bussen till jobbet.


Åk med oss och bromsa växthuseffekten.
Västtrafik


***

Missade du precis chansen att rädda vår planet?
Om tio minuter får du en ny.

Åk med oss och bromsa växthuseffekten.
Västtrafik

 ***

Ett litet steg ombord.
Ett jättekliv för miljön.

Åk med oss och bromsa växthuseffekten.
Västtrafik

***

För att bromsa den globala uppvärmningen krävs ett mirakel.
Att du tar bussen till jobbet.

Åk med oss och bromsa växthuseffekten.
Västtrafik

***

Sätt dig på en buss idag.
Annars sitter vi i samma båt imorgon.

Åk med oss och bromsa växthuseffekten.
Västtrafik


Vad jag tycker
Det är stora ord och enkla lösningar. Det är kontrastrikt och rätt kul. Det är härligt att se hur bra copy gör sitt jobb, hur texten skapar ett allvarligt budskap med en lätt underfundig ton. Om jag hade fått vara med och bestämma hade den femte texten slaktats. Anledningen är att de fyra första hänger ihop genom att spela på hjältemod genom en enkel handling ("Rädda jorden", "...rädda vår planet", "...krävs ett mirakel" och travestin på Neil Armstrongs berömda ord). Att vi riskerar att snart sitta i samma båt tolkar jag mer som ett hot, och budskapet faller därför utanför ramen.

Hur har de tänkt? Det får vi snart veta. Jag har bollat frågan vidare till Patrik SpångJerlov.

Vad tycker du? Bra eller fantastiskt - eller riktigt uselt? Låt höra.

Skitdag och regnkväll

Idag får jag ingenting gjort, har inte tänkt något vettigt och inte skrivit ett skvatt av betydelse. Den enda trösten är att klockan snart är fem. Då kan jag knyckla ihop den här dagen och slänga den i korgen under skrivbordet.

***

Ikväll ska jag gå en promenad genom regn-Göteborg. I busskurerna hänger Västtrafiks senaste rädda-världen-åk-buss!-kampanj. Den är riktigt vass. Jag visar den senare.  

Intervjun: Fredrik Olsson, Miami

103270-5

Hej, Fredrik Olsson, copywriter på göteborgsbaserade Miami Advertising. Ni lär vara landets enda byrå som sysslar med gerillareklam. Är det någon som helst skillnad att skriva copy för gerillamarknadsföring kontra mer traditionell reklam?

– Nej. Egentligen inte. Tillsammans med arten är copyn det visualiserade resultatet av en idé. Och en bra idé är alltid stark nog för att vara medieoberoende. Den kan byggas ut, tolkas och stöpas om i ett antal olika medier med bibehållen sprängkraft. Fast det är inte hela sanningen.

Om man vill göra det lite enkelt för sig kan man säga att det krävs mer kreativitet i copyn om man går i de traditionella kanalerna. Betraktaren är förberedd på att reklamen kommer att dyka upp t ex på ett antal sidor och det skärper kraven på utformning och budskap. Gerillareklamen har den stora fördelen av att komma i oväntad skepnad. Att man väljer en överraskande "förpackning" är ett kreativitetsmoment i sig och det betyder ofta att man kan komma undan med att vara mer rak och direkt i det man skriver. Ibland är det nästan ett måste att man går rakt på sak för att mottagaren ska koppla snabbt nog. Nu får detta givetvis inte bli en ursäkt för att vara ”copybanal” bara för att man råkar välja okonventionella kontaktvägar. Bäst resultat blir det alltid när en vass copy har tydlig relevans med det man säljer.

Vilka två böcker är ett måste om man vill förstå och bli duktig på att skriva reklamtext?
– Det finns en uppsjö med samlade skrivtips och de böckerna är generellt ganska bra när det gäller stilistiska råd. De brukar vara till bra hjälp för den copywriter som vill hitta sig själv. Om man vill frakta sig till nästa nivå brukar det vara nyttigt att söka sina inspirationskällor i skönlitteraturen.

Om jag måste nämna två exempel på facklitteratur, så blir det gammal skåpmat.
  • Copy. av Lars Falk och Torbjörn Lenskog. En samling annonsutdrag från förr. När man läser den inser man att det var bättre förr. Åtminstone på copyfronten.
  • DDB-luntan The Creative Revolution som innehåller mycket av det som producerades när William Bernbach rattade byrån. Dels för att boken är knökad med underbar copy. Dels för att Bernbach var lika långt före sin tid som Kraftwerk. Han hade mig veterligen aldrig fel.
103270-6

Vilken kampanj som du varit med och tagit fram är du textmässigt allra mest nöjd med?
– Jag tycker egentligen inte att jag har skrivit något vettigt hittills. Jag går till kontoret varje dag med inställningen "Tänk om man kunde få göra något riktig bra idag". Men det finns ju nivåer i helvetet och jag är ganska nöjd med en gammal DR-kampanj i tio delar som jag gjorde för tidningen Vi i Villa för snart tusen år sedan. Den riktade sig till reklam- och mediebyråer som inte ville inse tidningens fördelar. Det fanns gott om utrymme för att dra på och nästan förolämpa läsaren, eftersom jag visste att de både var tåliga och reklamfartblinda. Dessutom hade de inga rationella argument för att rata tidningen. Ett rubrikexempel från en förpackning var "En utmaning till byråns kaxigaste medarbetare." När mottagaren lyfte på locket låg där en ful plastmugg med texten "I love Vi i Villa". Även de andra DR-enheterna spelade på fördomar om tidningen och var ungefär lika syrliga i tonen. Utfallet blev mycket lyckat. Vi lyckades få annonsörer i Vi i Villa från branscher som aldrig tidigare annonserat i tidningen.

Hur och vad gör du för att bli bättre på att skriva?
– Jag försöker läsa blandad litteratur och skriva dagligen om så det nu bara råkar vara ett par blogginlägg eller en inköpslista. Ett språk är en organism och man måste skriva och prata mycket för att hålla det levande. Ofta försöker jag tänja på gränserna med ordval och nya sammansättningar. Jag tror att mina kunder stundtals upplever mig som ganska jobbig när de ser ord som sällan används i det aktuella sammanhanget. Men jag tycker att det är en copywriters ansvar att utveckla språket, lansera nya uttryck och bryta ny mark där det går. Så länge ett nytt uttryck är deskriptivt nog, kommer folk att förstå trots att de ser ordet för första gången. Uppriktigt ärlig copy verkar vara det svåraste att sälja till kunden, men jag är övertygad om att den säljer bäst.

När hade du skrivkramp senast? Hur botade du den då?
– Jag minns inte. Det var väldigt länge sedan. Jag har förmånen att sitta mitt emot en annan copywriter och om jag kör fast eller känner att copyn är klen, då kastar jag över texten till min kollega Gustaf. Då får man i regel en lavett som heter duga och aningen ilsken skriver man på med helt ny frenesi och därefter går allt så mycket enklare. Annars brukar jag testa texter på min fru. Hon tycker att nästan allt jag skriver är skit och det sporrar. Tough love, tror jag att det kan kallas.

Vilket ord skulle du aldrig använda i en reklamtext? Och vilket använder du mer än gärna?
– Det finns många äckliga ord. Vissa av dem ångar corporate bullshit, andra är lite poppiga för tillfället och har ett löjets skimmer över sig. "Snackis" är ett sådant exempel. Jag skulle aldrig skriva det annat än i pedagogiskt syfte. Öronen krullar sig bara någon säger det. Mina favoritord är ofta av lite äldre karaktär och halvt bortglömda. Det kräver en viss finess för att man inte ska tappa läsare som inte förstår. Annars hamnar ord som inte tillhör den platta reklamlinguan högt på listan. Om jag måste välja ett ord blir det för dagen "lömsk".

Vilken är – textmässigt – den bästa kampanjen som går just nu?
– Det blir
Jerlovs Västtrafikkampanj som främst går som trafikreklam. Oerhörd skärpa i Patrik Spångs copy som ändå är ruskigt enkel och kommunikativt snabb. Bra relevans med uppdragsgivarens miljönytta och kampanjen får bra draghjälp av den globala uppvärmningsdebatt som har pågått ett tag.

Sätt bollen i rullning! Vilken svensk copywriter vill du se i nästa intervju?
Lars Collin. Frågan är bara om han ställer upp. Carl Lewenhaupt hade även funkat bra.

Kom inte och rör till det med apartheid

På sidan tre i dagens Göteborgs-Posten annonserar Stiftarna av Independent Living i Sverige (STIL).
Vad sägs om lite apartheid i all välmening? undrar de i rubriken. Jag fattar först ingenting. (
Kolla på annonsen.)

COPYN
Det är helt och hållet en copy-annons. Stor röd rubrik, och i botten en längre text. Jag läser:

Människor med funktionshinder utsätts i tid och otid för en mängd experter och utredare som i all välmening vill ”hjälpa till”. Olyckligtvis innebär denna välvilja ofta en slags särbehandling, som i längden kan vara ett större problem än funktionshindret i sig. Risken med påtvingad hjälp är nämligen att den egna lusten och initiativkraften går förlorad. Och vill det sig riktigt illa uppstår till slut en situation där vi som har funktionshinder helt enkelt tas om hand. När det vi egentligen behöver är fler möjligheter att ta hand om oss själva. Vill du veta vilka? Ring Stiftarna av Independent Living på 08-506 221 50 eller gå in på www.stil.se. Sveriges Radios program Välviljans Apartheid handlar om särbehandlingen av funktionshindrade och finns att ladda ner helt gratis på www.sr.se. Skriv Välviljans Apartheid i sökfunktionen så hittar du snabbt rätt ljudfil.

VAD JAG TYCKER
Det första som slår mig är hur svårt det är att komma in i brödtexten. De första fyra meningarna är alla långa (mellan 14 och 21 ord) och innehåller "svåra" ord som funktionshinder, olyckligtvis och särbehandling. Det tar ett bra tag innan jag förstår problematiken: att funktionshindrade blir hjälpta i situationer där de kan och vill klara sig själva. Okej, jag är med. Men hur kommer apartheid in i resonemanget? Ja, till att börja med: allt för sent. Inte förrän i de sista meningarna får man någonlunda klarhet i vad rubriken syftar på.  För det andra: apartheid är ett starkt ord. På svenska skulle vi säga rasåtskillnad, och tankarna förs till det vedervärdiga samhällsystem som rådde i Sydafrika 1948-1994. Att använda ordet för att beskriva särbehandling som funktionshindrade i Sverige är att röra till begreppen ordentligt. Det hela blir frånstötande och kommunikationen blir lidande. För vad vill de egentligen säga? Att funktionshindrade vill ha möjligheter att ta hand om sig själva? Det borde finnas ett otal andra lösningar för att kommunicera detta budskap.

VAD DE MENAR
Bakom kampanjen står stockholmsbaserade reklambyrån Z:CO (Zackrisson & Co). I satsningen, som pågår i dagspress under ett par veckor, ingår ytterligare två annonser. Rubrikerna i dessa är
Lite välvillig apartheid kan väl vara värd att lyssna på? och Tänk så mycket apartheid det kan bli om man bara vill. Copywriter är Jörgen Fuxe.

Resume.se säger projektledaren Jan Strandberg: "Vi är medvetna om att vi tar upp ett känsligt ämne på ett provocerande sätt, men vi vill få folk att reagera. Budskapen är ”Ta tillbaka kontrollen över ditt eget liv” respektive ”Ge oss fler möjligheter att ta hand om oss själva”. 

Björn Jidéus, verksamhetsledare på STIL, skriver på organisationens hemsida: "Apartheid är ett starkt ord som väcker starka känslor. Några reagerar kanske kraftigt mot att vi använder ett ord som är knutet till regimer i andra länder i andra tider. Vi menar dock att konsekvenserna, att inte få gå i samma skola som sina kamrater, att få ta köksvägen in till restaurangen, att nekas arbete trots goda kvalifikationer är den svenska modellen av apartheid."

VAD TYCKER DU?
Hur reagerar du på budskapet? Gör texten sitt jobb? Är kopplingen till apartheid begriplig?

Rubriken: Studenter! Nu kostar stans största dagstidning mindre än ett halvt frimärke.

Göteborgs-Posten vill få fler studenter att prenumerera. Därför sänker man priset - ordentligt. Alla under 26 år får 25% rabatt. Tidningen kostar då 2 kronor om dagen. Man har valt att kommunicera genom annonser i egna tidningen samt i Nöjesguiden. Under perioden har tidningen också delats ut på högskolor och universitet i Göteborgsområdet. Men det jag vill rikta blicken mot är rubriken i annonsen.

RUBRIKEN
Studenter! Nu kostar stans största dagstidning mindre än ett halvt frimärke.

BRÖDTEXTEN
Nu har vi sänkt studentpriset på GP! Det betyder att du som prenumererar bara betalar två kronor om dagen för stans största dagstidning - full av nyheter, nöje, ekonomi, sport, debatt och mycket annat. Gå in på www.gp.se eller ring 031-80 47 00 så har du snart en tidning i brevlådan.

Ovanför rubriken fick ett frimärke som på höjden är halvt avklippt. Rubriken är placerad i versaler mitt på sidan, medan brödtexten ligger i botten (till vänster om GP-logotypen). 

Jag tycker att detta är genialt enkelt, inget tillklånglat, bara rakt på: nu kostar det bara ett halv frimärke om dagen. Det känns ju som mindre än ingenting. Målgruppen är självklar och tilltalas på ett sätt som man sällan ser (Studenter!). På ett skickligt sätt har man också fått in "stans största dagstidning", och jag tror att de flesta omedelbart gör kopplingen till Göteborgs-Posten.

Vem är gjort? Ja, säg det. Forsman & Bodenfors arbetar ju traditionellt med GP, men i detta fallet kan det inte uteslutas att den egna marknadsavdelningen gjort jobbet. Någon med bättre koll får gärna upplysa oss andra.

HUR HAR DET GÅTT?
Efter en vecka hade 800 studenter nappat på erbjudandet.
Läs mer:
GP siktar på 2 500 nya unga läsare (Pressens Tidning).

Här är skillnaden

103270-4

På byrån håller vi på att göra en folder med ett utvik (nä, inte sådant), där ena halvan är en beställningsflärp som ska rivas av och skickas in. Den andra halvan av utviket - som innehåller beställningsinformation - ska finnas kvar som en del av trycksaken. Därav frågan om vad som kallas talong och vad som kallas för kupong.

Svaret
En sökning på
Lexin ger svaret att:
- Talong är ”det som blir kvar av en blankett (eller biljett) sedan en del avskiljts”.
- Kupong är en ”avskiljbar del av ett häfte, en sida eller dylikt”.

Ännu kortare: kupongen rivs av, talongen blir kvar. (Jag har försökt att illustrera ovan.)

Alltså...
... kan man egentligen inte använda uttryck som "Skicka in talongen". Spännande. Alltid lär man sig någonting som är nytt.

Mer...
På webbplatsen Ordbruket hittar jag mer om detta förvirrande språkbruk:

Ordet kupong kommer från franskans coupon och är bildat av verbet couper som betyder skära eller klippa av. Vi har det också i låneordet kupera. (...) Kupong är alltså den del som man avskiljer och gör något med.

Talong däremot är det som blir kvar, t ex av ett biljetthäfte eller en kortlek efter given. Även detta ord kommer från franskan. Talon har betydelsen häl, klack, yttersta ände och även brödkant.


***


Matpe bloggar har uppmärksammat detta inlägg. Kul.


Vet du skillnaden?

I dag har jag lärt mig skillnaden mellan talong och kupong. Vet du?

Svaret kommer imorgon.

Garmin: Visar vägen till uppiggande drivmedel

103270-3

Uppgiften
I veckan fick jag i uppdrag att skriva en rubrik till en annonsserie för navigationssystem från Garmin. Just det, en rubrik skulle skrivas. De övriga i serien hade redan producerats och publicerats i dags- och fackpress. Annonslösningen är en streckad illustration i rött med rubrik och brödtext i botten. Tidigare illustrationer har föreställt en säng (Visar vägen till en skön natts sömn.) och bestick (Visar vägen till allt matnyttigt på resan.)

Tänket
Min uppgift var nu att skriva en rubrik i samma stil, men för den med bensinpumpen. Rubriken skulle ha samma ton som de tidigare rubrikerna, börja med Visar vägen... , och brödtexten skulle vara densamma.  Jag började med att fundera kring bensinstationer. Vad gör man där? Varför stannar man? Är de svåra eller enkla att hitta till? Vad är det viktigaste som säljs där? Jag kom fram till att en bensinstation på något sätt är en viloplats, där man fyller på energi (både för bilen och sig själv) och får en stunds avkoppling. Bensin, kaffe, korv och godis är det viktigaste att handla när man är ute och reser. För att handla den där litern mjölk på den lokala macken behövs förmodligen inget navigationssystem.

Görandet
Jag skrev ett tjugotal rubriker. Flera av dem var för "säkra" (Visar vägen till drivmedlet.), andra för långa (Visar vägen till energin som för dig vidare.), för korta (Visar vägen till drivet.) eller för lustiga (Visar vägen till korv och soppa.)

Resultatet
Mina tankar rörde sig kring kaffe och bensin, och att man på stationen fyller på både bilen och sig själv. De är båda medel som piggar upp och som driver en vidare. I fallet kaffe får drivmedel också en annan innebörd. Rubriken blev därför: Visar vägen till uppiggande drivmedel. Annonsen publicerades idag (söndag) i Göteborgs-Posten.

 103270-2

Nu är det du: Har jag hittat rätt ton? Samspelar rubrik och illustration? Svänger det om rubriken?

Varför skivat bröd är bättre än gammal kärlek

Jag tycker att det är spännande med bildliga uttryck i språket. Det finns en uppsjö (varför säger man så?) av sådana; vissa är slitna, andra är klockrena och fantasifulla.

Men först: bildliga uttryck är inte samma sak som ordspråk. Ett uttryck är alltid inbakat, och kan inte stå för sig på samma sätt som ett ordspråk. ”Borta bra, men hemma bäst”, ”Allt är inte guld som glimmar” och ”Gammal kärlek rostar aldrig” är tre exempel på slitna ordspråk. De talar för sig själva. Ett bildligt uttryck är alltid del av en mening.

TRE FANTASTISKA BILDLIGA UTTRYCK
Den gångna veckan har jag snappat upp tre bildliga uttryck som har satt sig fast.  

Ett
Det första uttrycket använde en produktionsledare under måndagsmötet på byrån. Hon hade presenterat en kampanj för en ny kund, och de hade varit mycket nöjda. ”De tyckte att det var det bästa som hade hänt sedan skivat bröd.”

Två
Det andra uttrycket använder copywritern Jan Cederquist i inledningen av boken Slumpen är ingen tillfällighet. Han menar att vi människor emellanåt borde fundera djupare kring livets stora frågor, trots att många tycker att det är svårt. ”Många upplever rentav sådana tankar som obehagliga och viftar bort dem som en geting bland saft och bullar”.

Tre
Det tredje uttrycket använde en kvinna runt bordet på lunchen idag. Hon hade läst om att arbetsmarknaden för medietränare såg lysande ut. ”Att hitta folk som vill medietränas just nu är som att skära smör med en varm kniv”.

Gemensamt för dessa tre uttryck är att de inte behöver förklaras. Dessutom är de fantastiska.

Och du?
Vilka bildliga uttryck går du igång på?

Du gör mig nyfiken

Jag började blogga här för att bli bättre på att skriva (det är fortfarande därför jag bloggar). Jag skriver för att, som jag uttryckte det, "samla det jag samlar" (så är det också fortfarande). Men sedan kom du in i bilden, du som läser och kommenterar här på bloggen. Jag vet att ni är många (det ser jag i statistiken). Tro inte att du stör, nej tvärtom: du är grymt önskad. Men jag är bara så nyfiken på dig. Vem är du som läser? Får du ut någonting av det jag skriver? Jobbar du eller studerar du? Har vi träffats? Vad driver dig? Vad vill du läsa mer om?

Är du våldsamt modig kan du posta en kommentar. Är du bara modig kan du skicka ett elektroniskt brev till
mattias@akerberg.com. Jag lovar att svara. Vi hörs.