Willys: Någon som är förvånad?
I förra veckan fick jag i uppdrag att skriva texten till en annons för livsmedelskedjan Willys. Bakgrunden till annonsen var en artikel i Östgöta Correspondenten, som visat att Willys har de lägsta matpriserna i stan. Det var ett snabbt jobb med kort korrektursväng och sedan iväg till tidningen. Annonsen publicerades i Corren i lördags. Självklart vore det spännande med respons.
COPYN
Rubrik: Någon som är förvånad?
Det råder matpriskrig i Linköping. Det gillar vi på Willys. Corren har jämfört* priset på en matkasse med vanliga varor hos butiker både i och utanför stan. Resultatet visar att det är Willys och ingen annan som ger dig Linköpings billigaste matkasse. Det gör oss stolta så klart, men inte förvånade. Att erbjuda våra kunder Sveriges billigaste matkasse är vår affärsidé. Det ger dig pengar över till annat. Från Ystad till Luleå har vi 107 butiker, och vi håller samma låga prisnivå överallt. Och vi kommer att fortsätta att pressa priserna – det är ett löfte från Sveriges ledande lågpriskedja.
Arvid håller inte vad han lovar
Emellanåt dyker det upp tidningsannonser som man inte riktigt förstår. I kampanjen för Arvid Nordquists nya kaffeförpackningar är det copytexten som rör ihop det hela (och bilderna hjälper till). Jag ska förklara vad jag menar, men först kan du som inte redan sett annonsen ta en titt på den här. Läs mer om kampanjens målgrupp och syfte på Dagens Media.
COPYN
I över 120 år har vi gjort vårt kaffe på världens bästa bönor.
Det syns på våra nya förpackningar.
BILDLÖSNINGEN
Mellan dessa två meningar har man lagt in tre bilder, två till vänster och den nya förpackningen till höger. Bilderna till vänster föreställer Arvid Nordquist och fina arabica-bönor. Dessa två har tillsammans samma proportioner som förpackningen.
VAD JAG MENAR
Copytexten utlovar att det syns på förpackningarna att kaffet under många år gjort på världens bästa bönor. Går budskapet fram? Jag tycker inte det. Jag tycker att det är rörigt och svårbegripligt. Texten håller inte vad den lovar; det syns inte alls på förpackningarna att kaffet gjorts på fina bönor. Okej, Arvids porträtt finns med som en kvalitetsstämpel och underdelen har arabica-bönornas röda färg, jag fattar (efter ett tag) den röda tråden. Tyvärr är den sällsynt skör. Det finns ett glapp mellan I över 120 år har vi gjort vårt kaffe på världens bästa bönor och Det syns på våra nya förpackningar som är mer än aningen för stort. Därför svänger det inte. Tyvärr.
VAD DE MENAR
Bakom kampanjen står Stockholmsbaserade reklambyrån Volt. Copywriter är Måns Jacobsson Hosk. Jag mejlade honom och frågade hur de hade tänkt och fick detta till svar:
Tanken bakom kampanjen är berättta att de nya förpackningarna är inspirerade dels av Arvid Nordquists historia och långa kaffetradition vilket symboliseras av bilden på gamle Arvid själv, dels av de fina bönor som kaffet är gjort av vilket symboliseras just av bilden på bönor. Tanken med copyn är att den ska binda ihop bilderna på Arvid och bönorna med bilden på förpackningen.
Vad tycker du: går budskapet fram? Gör copytexten sitt jobb?
COPYN
I över 120 år har vi gjort vårt kaffe på världens bästa bönor.
Det syns på våra nya förpackningar.
BILDLÖSNINGEN
Mellan dessa två meningar har man lagt in tre bilder, två till vänster och den nya förpackningen till höger. Bilderna till vänster föreställer Arvid Nordquist och fina arabica-bönor. Dessa två har tillsammans samma proportioner som förpackningen.
VAD JAG MENAR
Copytexten utlovar att det syns på förpackningarna att kaffet under många år gjort på världens bästa bönor. Går budskapet fram? Jag tycker inte det. Jag tycker att det är rörigt och svårbegripligt. Texten håller inte vad den lovar; det syns inte alls på förpackningarna att kaffet gjorts på fina bönor. Okej, Arvids porträtt finns med som en kvalitetsstämpel och underdelen har arabica-bönornas röda färg, jag fattar (efter ett tag) den röda tråden. Tyvärr är den sällsynt skör. Det finns ett glapp mellan I över 120 år har vi gjort vårt kaffe på världens bästa bönor och Det syns på våra nya förpackningar som är mer än aningen för stort. Därför svänger det inte. Tyvärr.
VAD DE MENAR
Bakom kampanjen står Stockholmsbaserade reklambyrån Volt. Copywriter är Måns Jacobsson Hosk. Jag mejlade honom och frågade hur de hade tänkt och fick detta till svar:
Tanken bakom kampanjen är berättta att de nya förpackningarna är inspirerade dels av Arvid Nordquists historia och långa kaffetradition vilket symboliseras av bilden på gamle Arvid själv, dels av de fina bönor som kaffet är gjort av vilket symboliseras just av bilden på bönor. Tanken med copyn är att den ska binda ihop bilderna på Arvid och bönorna med bilden på förpackningen.
Vad tycker du: går budskapet fram? Gör copytexten sitt jobb?
Här kan du bli copywriter
Jag fick en mejlfråga om vilka copy-utbildningar som finns i landet, och tyckte att den var lika bra att jag försöker svara på den här. Jag utger mig inte för att ha järnkoll, utan listar nedan de utbildningar jag känner till och lyckats hitta på den världsvida väven. Säkert finns det fler, och du får gärna fylla på listan.
Jo, jag har valt att inte att med alla journalistiska utbildningar och andra akademiska program som inte direkt leder till att man är "färdig" copywriter. Hoppas det är okej med alla.
Har du gått någon utbildning i listan? Berätta gärna för oss andra om det varit kanon eller skrot.
Nu till listan:
STOCKHOLM
Forsbergs skola
Dagskola copy
Fyra terminer, dagtid
41 250 kronor per termin
Forsbergs skola
Kvällskurs copy*
En termin (11 veckor), kvällstid, en dag i veckan
11 250 kronor
Forsbergs skola
Grundkurs copy*
En termin, dagtid, en dag i veckan
10 000 kronor
Berghs School of communication
Media communications – reklam
2 år, 80 veckor, dagtid
162 500 kronor
Berghs School of communication
Script, manus och text
Två terminer, dagtid
116 500 kronor
Berghs School of communication
Copywriting
10 veckor, kvällstid, två kvällar i veckan
28 750 kronor
Beckmans Designhögskola
Reklam och grafisk form
3 år, dagtid
Medieskolan
Copywriter / manusförfattare
1 år, dagtid
76 000 kronor
Medieskolan
Copywriter / manusförfattare
10 veckor, kvällstid, 1 kväll i veckan
12 800 kronor (exkl. moms)
Stockholms universitet
Text och textdesign, 20 poäng
En termin, kvällstid, helfart
_______________________________________
GÖTEBORG
Studium
Reklam och marknadsföring
2 år, dagtid, heltid
Reklambyråskolan
Copywriter-utbildningen*
Tre terminer, kvällstid, två kvällar i veckan
39 500 kronor per termin
Jo, jag har valt att inte att med alla journalistiska utbildningar och andra akademiska program som inte direkt leder till att man är "färdig" copywriter. Hoppas det är okej med alla.
Har du gått någon utbildning i listan? Berätta gärna för oss andra om det varit kanon eller skrot.
Nu till listan:
STOCKHOLM
Forsbergs skola
Dagskola copy
Fyra terminer, dagtid
41 250 kronor per termin
Forsbergs skola
Kvällskurs copy*
En termin (11 veckor), kvällstid, en dag i veckan
11 250 kronor
Forsbergs skola
Grundkurs copy*
En termin, dagtid, en dag i veckan
10 000 kronor
Berghs School of communication
Media communications – reklam
2 år, 80 veckor, dagtid
162 500 kronor
Berghs School of communication
Script, manus och text
Två terminer, dagtid
116 500 kronor
Berghs School of communication
Copywriting
10 veckor, kvällstid, två kvällar i veckan
28 750 kronor
Beckmans Designhögskola
Reklam och grafisk form
3 år, dagtid
Medieskolan
Copywriter / manusförfattare
1 år, dagtid
76 000 kronor
Medieskolan
Copywriter / manusförfattare
10 veckor, kvällstid, 1 kväll i veckan
12 800 kronor (exkl. moms)
Stockholms universitet
Text och textdesign, 20 poäng
En termin, kvällstid, helfart
_______________________________________
GÖTEBORG
Studium
Reklam och marknadsföring
2 år, dagtid, heltid
Reklambyråskolan
Copywriter-utbildningen*
Tre terminer, kvällstid, två kvällar i veckan
39 500 kronor per termin
_______________________________________
MALMÖ
Reklambyråskolan
Copywriter-utbildningen*
Tre terminer, kvällstid, två kvällar i veckan
39 500 kronor per termin
_______________________________________
KARLSTAD
Karlstads universitet
Språk och text, 10 poäng
En termin, kvällstid, halvfart
_______________________________________
FALUN
Högskolan Dalarna
Reklamkommunikation, 20 poäng
En termin, kvällstid, helfart
Högskolan Dalarna
Reklamproduktion, 20 poäng
En termin, kvällstid, helfart
_______________________________________
DISTANSUTBILDNING
Batteri
Professionell copywriter*
10 veckor, 60 föreläsningsbrev
16 975 kronor
Batteri.se har en mängd kurser med fokus på reklamtexter. Kolla deras webbplats.
_______________________________________
* Utbildningen berättigar inte till studiemedel.
"Ingen vet hur reklam fungerar"
"Reklamen har mätts och testats baklänges och framlänges i över femtio år. Böcker har skrivits, tvärsäkra påståenden har uttalats, kunder har lurats, byårer har lurat sig själva, avhandlingar har disputerats och händer har vridits över frågan: hur fungerar reklamen? Och om den gör det, vad är det i så fall som fungerar?
Trots alla försök kvarstår en enkel sanning: ingen vet. Ingen vet hur reklam fungerar. Varje påstående om motsatsen är falskt. Det finns ett drag av Moment 22 över frågan. Om det vore så att någon verkligen hade svaret, så skulle snart alla börja göra på samma sätt, och då skulle det inte längre fungera."
Jan Cederquist slår huvudet på spiken i boken Reklown - 30 år i reklamens manege. Jag läser den nu, och köpte i dag även hans Slumpen är ingen tillfällighet. Inom kort kommer en ny bok från Jan Cederquist. Den heter Nära livet! (och det där utropstecket ingår i boktiteln...).
Trots alla försök kvarstår en enkel sanning: ingen vet. Ingen vet hur reklam fungerar. Varje påstående om motsatsen är falskt. Det finns ett drag av Moment 22 över frågan. Om det vore så att någon verkligen hade svaret, så skulle snart alla börja göra på samma sätt, och då skulle det inte längre fungera."
Jan Cederquist slår huvudet på spiken i boken Reklown - 30 år i reklamens manege. Jag läser den nu, och köpte i dag även hans Slumpen är ingen tillfällighet. Inom kort kommer en ny bok från Jan Cederquist. Den heter Nära livet! (och det där utropstecket ingår i boktiteln...).
Rubriken: Den här anonsen har fem stavfel
I Jakten på den perfekta rubriken (som vi inledde häromdagen) föreslår signaturen Petter en annons från Lärarnas Riksförbund. Den belönades 1997 med Guldskrift (Guldägget för bästa copy) Byrån bakom heter Blanking Malmö, och copywriter är Ulf Adamsson. Annonsen i pdf-format här.
Petter skriver: ”Jag gillar den. Den skapar uppmärksamhet, och får mig att läsa vidare.”
RUBRIKEN
Den här anonsen har fem stavfel.
Tyvärr kommer en kvarts miljon svenska ungdomar aldrig att hitta dem.
Rubriken är två meningar med fem respektive elva ord. Den första talar om att annonsen innehåller fem stavfel. Den andra hävdar att en stor del av svenska ungdomar inte kommer att hitta dem. Efter att ha läst rubriken förstår man problematiken: många unga är inget vidare på att läsa (eller skriva?). Jag tycker samtidigt att rubriken provocerar; ”vad är de för fem stavfel då? Jag ska minsann hitta dem.” Detta gör att blicken letar sig ner mot resten av texten. Uppmärksamhet känns som ett ledord här. Gjorde rubriken dig nyfiken på att läsa vidare?
BRÖDTEXTEN
Vi vet inte om det är exakt 250.000 av dagens ungdomar som inte hittar felen. De kanske är 200.000, eller rentav 300.000. Men vi vet att bortåt 20.000 elever som gick ut nian i våras har svårt att läsa. Många förstår t ex inte ord som ”dal” eller ”öde trakt”.
Tänk dig att den här utvecklingen fortsätter. Då har vi nästa år 40.000 ”nya” ungdomar som inte förstår. Om tio år har de ökat med 200.000, och om tjugo år med nästan en halv miljon.
Tänk dig sedan att det är dagens ungdomar som ska ta över vårt sammhälle, bli våra politiker, våra nya sjuksköterskor, våra nya poliser, våra nya företagsledare, läkare och snickare.
Vi lärare är bekymrade. Varje dag upptäcker vi en ny elev som inte kommer att klara sig. Var fjärde elev i nian klarar t ex inte femmans mattematik.
Ändå kan vi ju inte annat än att fortsätta tro att det är meningsfullt att lära ut kunskap, att ge våra elever ett språk, att ge dem värderingar och normer som de har nytta av i livet.
Men vad vill samhälet?
Företagen skriker efter kompetenta människor, annars hotar de flytta utomlands. Politikerna talar om kunskapslyft för de arbetslösa och om vikten av att lära sig nya saker.
Men vem talar med barnen?
Vem talar om deras möjligheter att skapa ett blomstrande samhälle för sig själva och sina barn? Vi skule önska att de som fördelar resurserna i samhället kunde lära sig stava till ”prioritering av skolan”. Annars är det stor risk att hela Sverige blir en öde trakt.
Sverige börjar i skolan.
Lärarnas Riksförbund - LR
***
Vad tycker du om rubriken? Och hittar de de fem stavfelen? (Själv har jag hittat fyra, har en femte misstänkt, men tycker att det är tveksamt, så det ska bli spännande att höra vad du hittar).
Petter skriver: ”Jag gillar den. Den skapar uppmärksamhet, och får mig att läsa vidare.”
RUBRIKEN
Den här anonsen har fem stavfel.
Tyvärr kommer en kvarts miljon svenska ungdomar aldrig att hitta dem.
Rubriken är två meningar med fem respektive elva ord. Den första talar om att annonsen innehåller fem stavfel. Den andra hävdar att en stor del av svenska ungdomar inte kommer att hitta dem. Efter att ha läst rubriken förstår man problematiken: många unga är inget vidare på att läsa (eller skriva?). Jag tycker samtidigt att rubriken provocerar; ”vad är de för fem stavfel då? Jag ska minsann hitta dem.” Detta gör att blicken letar sig ner mot resten av texten. Uppmärksamhet känns som ett ledord här. Gjorde rubriken dig nyfiken på att läsa vidare?
BRÖDTEXTEN
Vi vet inte om det är exakt 250.000 av dagens ungdomar som inte hittar felen. De kanske är 200.000, eller rentav 300.000. Men vi vet att bortåt 20.000 elever som gick ut nian i våras har svårt att läsa. Många förstår t ex inte ord som ”dal” eller ”öde trakt”.
Tänk dig att den här utvecklingen fortsätter. Då har vi nästa år 40.000 ”nya” ungdomar som inte förstår. Om tio år har de ökat med 200.000, och om tjugo år med nästan en halv miljon.
Tänk dig sedan att det är dagens ungdomar som ska ta över vårt sammhälle, bli våra politiker, våra nya sjuksköterskor, våra nya poliser, våra nya företagsledare, läkare och snickare.
Vi lärare är bekymrade. Varje dag upptäcker vi en ny elev som inte kommer att klara sig. Var fjärde elev i nian klarar t ex inte femmans mattematik.
Ändå kan vi ju inte annat än att fortsätta tro att det är meningsfullt att lära ut kunskap, att ge våra elever ett språk, att ge dem värderingar och normer som de har nytta av i livet.
Men vad vill samhälet?
Företagen skriker efter kompetenta människor, annars hotar de flytta utomlands. Politikerna talar om kunskapslyft för de arbetslösa och om vikten av att lära sig nya saker.
Men vem talar med barnen?
Vem talar om deras möjligheter att skapa ett blomstrande samhälle för sig själva och sina barn? Vi skule önska att de som fördelar resurserna i samhället kunde lära sig stava till ”prioritering av skolan”. Annars är det stor risk att hela Sverige blir en öde trakt.
Sverige börjar i skolan.
Lärarnas Riksförbund - LR
***
Vad tycker du om rubriken? Och hittar de de fem stavfelen? (Själv har jag hittat fyra, har en femte misstänkt, men tycker att det är tveksamt, så det ska bli spännande att höra vad du hittar).
Så utvecklas du i ditt skrivande
”Fan, du skriver bra.”
Och en ryggdunk.
Och en ryggdunk.
Jag har gjort mitt för idag
Det finns säkert mer att göra, men ibland måste man få tänka så: Jag har gjort mitt för idag. Annat får jag ta i imorgon. Då är det dessutom fredag. Snart har vi varit här på praktiken i fyra veckor, det har gått rasande fort.
Jag tar – och får – redan betydligt större ansvar än jag trodde (och märk väl: det finns inte ett uns av negativitet i de orden). Häromdagen blev jag utplockad för ett kort briefmöte. Kunden är en stor evenemangsarrangör som sommartid åker land och rike runt med välbesökta musikföreställningar. Arbetsgruppen samlades runt bordet, uppdraget presenterades och det gick långsamt upp för mig att jag var copyn. Inte sitta-med-och-se-och-lära, nej, jag skulle producera texterna till det DR som skulle vara klart innan imorgon. ”Ge människor ansvar, så ska du se att de växer”, sa en reklamlärare på skolan vid en utvärdering härommånaden. Det stämmer så väl, och det är någonting jag känt tydligt under de inledande praktikveckorna. Idag har jag färdigställt texterna till reklamutskicket.
Ibland kommer någon projektledare och frågar om jag har mycket att göra. Jag brukar ljuga och säga nej, för jag vet att de sällan frågar av ren omtänksamhet (även om de är omtänksamma). Ofta är det en "akutgrej” som måste fixas. I morse kom en sådan. En livsmedelskedja skulle producera en annons som skulle gå i tryck imorgon. En text behövde skrivas utifrån ett givet material. Och den ordinarie copywritern var hos en kund fram till eftermiddagen. ”Kan du fixa det?” ”Självklart”. Och på eftermiddagen ringde kunden, lät riktigt nöjd och sa: ”Jättebra, vem är det som har skrivit det här?” Då växer man en aning eller två.
Jag skriver mycket nu, och det känns riktigt utvecklande. De flesta texterna är förhållandevis korta så klart (så är det ju med reklamtexter), men bakom den färdiga texten ligger en hel del skrotade formuleringar och omstrukturerade meningar. Jag sparar dem i ett speciellt dokument, en slags grund som jag kan gå tillbaka till och vaska fram det fina ur (för där kan finnas guldkorn). När jag skrivit klart – eller åtminstone känner mig klar – skriver jag ut och läser texten. Än så länge tyst, för jag har inte hittat något bra ställe där man kan läsa högt ännu. Jag brukar hitta en del att ändra, och när jag gjort så är det tid för eldprovet: att låta någon annan läsa texten. Ibland hugger jag tag i någon copy, men ofta blir det att jag låter någon Anna läsa texten. Det är på något sätt den viktigaste delen av processen. Först där vet jag om det verkligen funkar.
Och utan att jag nästan tänkt på det – än mindre avsett – har jag reflekterat över min dag. Klockan är snart halv sex, folk börjar droppa av hemåt, ut i regnet och kylan. Alla verkar vänta på Stormen.
Jag tar – och får – redan betydligt större ansvar än jag trodde (och märk väl: det finns inte ett uns av negativitet i de orden). Häromdagen blev jag utplockad för ett kort briefmöte. Kunden är en stor evenemangsarrangör som sommartid åker land och rike runt med välbesökta musikföreställningar. Arbetsgruppen samlades runt bordet, uppdraget presenterades och det gick långsamt upp för mig att jag var copyn. Inte sitta-med-och-se-och-lära, nej, jag skulle producera texterna till det DR som skulle vara klart innan imorgon. ”Ge människor ansvar, så ska du se att de växer”, sa en reklamlärare på skolan vid en utvärdering härommånaden. Det stämmer så väl, och det är någonting jag känt tydligt under de inledande praktikveckorna. Idag har jag färdigställt texterna till reklamutskicket.
Ibland kommer någon projektledare och frågar om jag har mycket att göra. Jag brukar ljuga och säga nej, för jag vet att de sällan frågar av ren omtänksamhet (även om de är omtänksamma). Ofta är det en "akutgrej” som måste fixas. I morse kom en sådan. En livsmedelskedja skulle producera en annons som skulle gå i tryck imorgon. En text behövde skrivas utifrån ett givet material. Och den ordinarie copywritern var hos en kund fram till eftermiddagen. ”Kan du fixa det?” ”Självklart”. Och på eftermiddagen ringde kunden, lät riktigt nöjd och sa: ”Jättebra, vem är det som har skrivit det här?” Då växer man en aning eller två.
Jag skriver mycket nu, och det känns riktigt utvecklande. De flesta texterna är förhållandevis korta så klart (så är det ju med reklamtexter), men bakom den färdiga texten ligger en hel del skrotade formuleringar och omstrukturerade meningar. Jag sparar dem i ett speciellt dokument, en slags grund som jag kan gå tillbaka till och vaska fram det fina ur (för där kan finnas guldkorn). När jag skrivit klart – eller åtminstone känner mig klar – skriver jag ut och läser texten. Än så länge tyst, för jag har inte hittat något bra ställe där man kan läsa högt ännu. Jag brukar hitta en del att ändra, och när jag gjort så är det tid för eldprovet: att låta någon annan läsa texten. Ibland hugger jag tag i någon copy, men ofta blir det att jag låter någon Anna läsa texten. Det är på något sätt den viktigaste delen av processen. Först där vet jag om det verkligen funkar.
Och utan att jag nästan tänkt på det – än mindre avsett – har jag reflekterat över min dag. Klockan är snart halv sex, folk börjar droppa av hemåt, ut i regnet och kylan. Alla verkar vänta på Stormen.
Jakten på den perfekta rubriken
"Rubriken är det viktigaste i texten; den måste fånga läsaren, skapa förtroende och få henne att agera." Har du hört det tugget förut? Själv tycker jag mig ha läst det här till leda. De goda råden kring rubrikskrivande blir vattniga om de inte knyts till exempel. Därför ger jag mig ut på jakt efter den perfekta rubriken. Det vore kul om du hängde med. Vi kommer förmodligen inte hitta den (finns den ens?), men vi kommer säkerligen att förstå mer om vilka rubriker som det verkligen svänger om - och varför det nu gör det.
Jag har börjat samla på mig annonser med rubriker som jag gillar - och som jag inte gillar. Flera av dessa kommer jag att ta upp här, och så kan vi tillsammans stöta och blöta dem (det börjar låta närmast äckligt pedagogiskt, men låt gå för det). Just nu maler mina tankar stenhårt kring frågan "Vad är en riktigt bra rubrik?" och meningen med hela det här inlägget är att förbereda dig och mig för Jakten. Börja fundera du också, samla annonser; det kommer att behövas om vi ska nå fram till målet.
Jag har börjat samla på mig annonser med rubriker som jag gillar - och som jag inte gillar. Flera av dessa kommer jag att ta upp här, och så kan vi tillsammans stöta och blöta dem (det börjar låta närmast äckligt pedagogiskt, men låt gå för det). Just nu maler mina tankar stenhårt kring frågan "Vad är en riktigt bra rubrik?" och meningen med hela det här inlägget är att förbereda dig och mig för Jakten. Börja fundera du också, samla annonser; det kommer att behövas om vi ska nå fram till målet.
Hellre slänga kappan än banga ur?
1998
- Ska du med ut?
- Nä, jag tror jag bangar ikväll.
2006
- Ska du med ut i kväll?
- Nä, behöver ta det lugnt. Och förresten har jag inga pengar. Jag sjappar.
Under en klassträff i förra veckan var vi några som kom att samtala om ordet banga (i betydelsen "inte orka, känna för eller våga göra en viss aktivitet"). Jag fick medhåll när jag hävdade att ordet kändes något förlegat (för att inte säga ute), och vi började tillsammans leta efter ett mer uppdaterat ord eller uttryck för att beskriva samma sak. Ett par vassa kandidater utkristalliserades snart: 1) passa 2) tråka ur och 3) sjappa. Vi kom på en drös till, men ingen kändes klockren.
Sjappa var ett nytt ord för de flesta av oss (trots att det funnits i svenskan sedan mitten av 1800-talet). Det betyder ungefär sticka eller rymma. Sjappa är en kortform av chappera, ett lånord från franskan (échapper = fly undan), med den egentliga betydelsen slänga ifrån sig kappan. Idag finns det flera alternativa stavningar (schappa, shappa och chappa) och ordet verkar tyvärr ofta användas istället för att säga åka, dra iväg eller gå.
Är sjappa ett klockrent ord? Finns andra som är bättre?
Älskar du etymologi?
I så fall är du inte ensam (vilket säkert kan kännas skönt). Daniel Ernerot och Emil Holmström tillhör garanterat den skaran. Copywriterduon fick hösten 2003 idén att varje dag mejla ut ett ord och förklara dess betydelse och ursprung. Idag är vi omkring 30 000 som läser det korta nyhetsbrevet Om ett ord. Nyss fick jag paria i e-postlådan. Ordet används för att beskriva "de minst aktade i ett samhälle eller i en organisation". Paria är en medlem av den lägsta kasten i Indien, och ordet har sitt ursprung i tamilska ordet för trumslagare.
Och om du tycker att ett ord om dagen är lite futtigt finns Om ett ord utgivet i bokform med samma namn. I förordet skriver författarna: "Vår idé var enkel. Språk är kul. Ord är kul. Och vi ville göra historien bakom våra ord lättillgängliga för alla. Flytta kunskapen från universitetskorridorer och tjocka ordböcker ut i vardagen." Här finns över 500 ord att läsa och förstå sig på. Oomkullrunkeligt, baggböla och kälkborgerlig är några härliga ur mängden. Boken kostar 114 kronor.
Din tur: har du läst boken? Prenumererar du på Om ett ord?
Och om du tycker att ett ord om dagen är lite futtigt finns Om ett ord utgivet i bokform med samma namn. I förordet skriver författarna: "Vår idé var enkel. Språk är kul. Ord är kul. Och vi ville göra historien bakom våra ord lättillgängliga för alla. Flytta kunskapen från universitetskorridorer och tjocka ordböcker ut i vardagen." Här finns över 500 ord att läsa och förstå sig på. Oomkullrunkeligt, baggböla och kälkborgerlig är några härliga ur mängden. Boken kostar 114 kronor.
Din tur: har du läst boken? Prenumererar du på Om ett ord?
Skrivs så här såhär?
Särskrivning är ett sedan längre utbrett språkproblem. Ett kebabhak vid Brunnsparken säljer bland annat mjuk glass (låter inte så trevligt). Mjukglass ska det vara så klart. Så klart leder oss över till ett besläktat språkligt fenomen. Just ordet så klart fick mig nyligen att fundera över hopskrivning. Skrivs det så klart eller såklart - isär eller ihop? Och hur är det med så här?
Språkrådet svarar: Så här och så där skrivs vanligen i två ord. Regeln är att ord där betoningen är starkast på det första ordet ska skrivas ihop. Exempel: alltför. I så här ligger ju den starkaste betoningen på det andra ordet, därför skrivs det isär. Därtill finns en mängd ord där hopskrivning har hävd, trots att de bryter mot regeln. Exempel: dessvärre, ibland och tvärtom.
Helt enkelt är det inte, men så här och så klart ska det skrivas. Låt oss här bortse från att ordet isär skrivs ihop (!).
Språkrådet svarar: Så här och så där skrivs vanligen i två ord. Regeln är att ord där betoningen är starkast på det första ordet ska skrivas ihop. Exempel: alltför. I så här ligger ju den starkaste betoningen på det andra ordet, därför skrivs det isär. Därtill finns en mängd ord där hopskrivning har hävd, trots att de bryter mot regeln. Exempel: dessvärre, ibland och tvärtom.
Helt enkelt är det inte, men så här och så klart ska det skrivas. Låt oss här bortse från att ordet isär skrivs ihop (!).
! eller inte !?
Vikten ökade med bara 25 kilo, men prestationsförmågan gick upp från 150 till 185 hästkrafter. (Somliga kommer att tycka att det borde ha stått ett utropstecken efter förra meningen, men jag (som skriver detta) tycker att användandet av utropstecken är ett tecken på svaghet. Eventuellt kan man använda utropstecken två gånger i livet om man skriver dagligen. Skriver man mer sällan än dagligen, kan man vid vissa tillfällen använda ett utropstecken en enda gång. Människor som okritiskt använder utropstecken borde interneras och skickas iväg - åtminstone ett tag.)
Jag har läst ut Volvo Lastvagnar av Erlend Loe (jag vet, det tog ett tag, men sådan är jag: läser halva boken fort och sista halvan under ett par veckor). Hursomhelst, den var sådär. En besvikelse. Tyvärr. Men under den sista lastbilsfärden står Loe för en textpassage som är både rolig och träffande. Den handlar om att använda utropstecken och du har just läst den. Är utropstecken ett tecken på svaghet? Jag vet inte, men jag själv undviker det så långt det är möjligt. Anledningen är enkel: det behövs sällan. Få meningar är kraftfulla nog att utropstecknas.
Lever jag som jag lär? Nä. Inte alltid. Och definitivt inte i den annonsserie vi under de senaste veckorna arbetat fram på min praktikplats. Jag har skrivit texterna. Sista meningen i copytexten: "Ha kul på mässan!" Och som om inte det vore nog; bland uppräkningen av mässaktiviteterna längre ner: "Massor av tillbehör!" Jag blir inte klok på huruvida jag ska behålla eller fimpa dessa utropstecken. Om jag behåller dem betyder det att jag gjort slut på de två utropstecken jag under min livstid har att förbruka. Kanske lika bra det?
Vad tycker du? Hur stor är skillnaden mellan "Ha kul på mässan!" och "Ha kul på mässan."?
***
Reklamlegenden Sören Blanking har gett tio "stilregler" till den som skriver reklam. Jag lär snart återkomma med dessa tio. Det intressanta här är dock Jack Hansens reflektion efter att ha läst dessa regler:
Han nämnde dock inte den kanske, enligt mig och många andra, viktigaste förklaringen till hans underbara texter. Han använde inte utropstecken. Aldrig.
Hur gör du? När är det berättigat med ett utropstecken? Aldrig?
Jag har läst ut Volvo Lastvagnar av Erlend Loe (jag vet, det tog ett tag, men sådan är jag: läser halva boken fort och sista halvan under ett par veckor). Hursomhelst, den var sådär. En besvikelse. Tyvärr. Men under den sista lastbilsfärden står Loe för en textpassage som är både rolig och träffande. Den handlar om att använda utropstecken och du har just läst den. Är utropstecken ett tecken på svaghet? Jag vet inte, men jag själv undviker det så långt det är möjligt. Anledningen är enkel: det behövs sällan. Få meningar är kraftfulla nog att utropstecknas.
Lever jag som jag lär? Nä. Inte alltid. Och definitivt inte i den annonsserie vi under de senaste veckorna arbetat fram på min praktikplats. Jag har skrivit texterna. Sista meningen i copytexten: "Ha kul på mässan!" Och som om inte det vore nog; bland uppräkningen av mässaktiviteterna längre ner: "Massor av tillbehör!" Jag blir inte klok på huruvida jag ska behålla eller fimpa dessa utropstecken. Om jag behåller dem betyder det att jag gjort slut på de två utropstecken jag under min livstid har att förbruka. Kanske lika bra det?
Vad tycker du? Hur stor är skillnaden mellan "Ha kul på mässan!" och "Ha kul på mässan."?
***
Reklamlegenden Sören Blanking har gett tio "stilregler" till den som skriver reklam. Jag lär snart återkomma med dessa tio. Det intressanta här är dock Jack Hansens reflektion efter att ha läst dessa regler:
Han nämnde dock inte den kanske, enligt mig och många andra, viktigaste förklaringen till hans underbara texter. Han använde inte utropstecken. Aldrig.
Hur gör du? När är det berättigat med ett utropstecken? Aldrig?
En första-hjälpen-bok som luktar mellanstadium
I somras köpte jag Första hjälpen i svenska och läste i den tunisiska solstolen. Boken är skriven av Gösta Åberg och utgiven på Wahlström & Widstrand. Titeln ger känslan av en nybörjarbok för invandrare, men författaren beskriver i bokens början: "Den här boken är avsedd att vara en praktisk hjälpreda för dig som skriver".
Den första delen av boken luktar mellanstadium; ordklasser (verb, substantiv och adjektiv), satsdelar (subjekt och predikat) och grammatiska termer (som agent, dativobjekt och futurum) dammas av. Därefter blir det en avdelning med språkfel; särskrivning, sammanblandning och katakres är de vanligaste.
Efter fel blir det tips, tretton stycken till och med - för den som vill skriva en text. Efter tips blir det skrivregler (mycket matnyttigt där!), och till sist blir det en omfattande lista över svenska ordspråk. Jag gillade särskilt uttryckt "Att falla i farstun", som betyder ungefär "bli imponerad vid första åsynen av något".
Tidigare har Gösta Åberg bland annat skrivit Handbok i svenska (2001), som är betydligt mer omfattande än Första hjälpen i svenska. Denna bok är lättläst, både i grafisk utformning och i det språkliga tilltalet. Den ger mycket till den som är intresserad av att skriva, och är kryddad med små extraläsningsrutor. Den jag hade roligast åt handlade om floskler som "Vi ska bygga broar", "Det händer så mycket i mötet mellan människor" och "Vi får inte uppfinna hjulet på nytt".
Boken finns att köpa i de flesta pocketbokhandlarna eller för 35 pix hos Netbokhandeln.
Den första delen av boken luktar mellanstadium; ordklasser (verb, substantiv och adjektiv), satsdelar (subjekt och predikat) och grammatiska termer (som agent, dativobjekt och futurum) dammas av. Därefter blir det en avdelning med språkfel; särskrivning, sammanblandning och katakres är de vanligaste.
Efter fel blir det tips, tretton stycken till och med - för den som vill skriva en text. Efter tips blir det skrivregler (mycket matnyttigt där!), och till sist blir det en omfattande lista över svenska ordspråk. Jag gillade särskilt uttryckt "Att falla i farstun", som betyder ungefär "bli imponerad vid första åsynen av något".
Tidigare har Gösta Åberg bland annat skrivit Handbok i svenska (2001), som är betydligt mer omfattande än Första hjälpen i svenska. Denna bok är lättläst, både i grafisk utformning och i det språkliga tilltalet. Den ger mycket till den som är intresserad av att skriva, och är kryddad med små extraläsningsrutor. Den jag hade roligast åt handlade om floskler som "Vi ska bygga broar", "Det händer så mycket i mötet mellan människor" och "Vi får inte uppfinna hjulet på nytt".
Boken finns att köpa i de flesta pocketbokhandlarna eller för 35 pix hos Netbokhandeln.
Copywriter är ett vackert ord...
... men håll med om att textarkitekt är ett spännande ord för att beskriva samma yrke.
Håller du inte med? Föreslå ett bättre.
***
Copy är förresten är skön "förkortning". Inte många kan svänga sig med en yrkestitel på blott fyra bokstäver. Inte ens läkare.
Håller du inte med? Föreslå ett bättre.
***
Copy är förresten är skön "förkortning". Inte många kan svänga sig med en yrkestitel på blott fyra bokstäver. Inte ens läkare.
Killen som sätter skräck i branschen
Han heter Pelle och lär återfinnas i någon gammal lärobok om reklam. En bild visar Pelle när han sitter och metar. Under bilden står det: Pelle metar - liksom för att överförtydliga vad det egentligen är vi ser. Inom reklambranschen finns en utbredd skräck för denne Pelle. Eller kanske inte för Pelle egentligen, men åtminstone för att upprepa det klavertramp som textförfattaren står för i den där boken. När ord och bild säger samma sak har man gjort en "pelle-metare". Och det är att betrakta som en oförlåtlig synd (nästan).
Inom reklam vill man skapa kontrast. Gick det in? Annars kommer det här igen: k-o-n-t-r-a-s-t. Såja. Om vi har en rosa utomhustavla blir det effekt om det där på står "POJKE" med stora feta bokstäver. Eller om vi visar kor på sommarbete och skriver "Skiftbyte i Bregottfabriken". (Åkestam.Holst är ansvariga för den förstnämnda, Stenström/Red Cell för det andra exemplet). Bildbevis finns här och här.
Lärdom av detta? Säg inte för mycket. Och ännu bättre: säg inte allt. Bäst av allt: säg någonting som skapar kontrast. Betraktaren har en hjärna och vill gärna använda sig av den. Därför gäller det att akta sig för den där metande pellen när man kreear reklam.
***
En reflektion som gränsar till det du just har läst: Kvällspressen verkar älska pelle-metare. Var och varannan dag tvingas man läsa hjärnbedövande löpsedlar i stil med "Här spottar Zlatan", "Här grips Persbrandt" eller "Här bantar Bert" och tillhörande bilder som visar just detta. Ja, det ser jag väl?!
Inom reklam vill man skapa kontrast. Gick det in? Annars kommer det här igen: k-o-n-t-r-a-s-t. Såja. Om vi har en rosa utomhustavla blir det effekt om det där på står "POJKE" med stora feta bokstäver. Eller om vi visar kor på sommarbete och skriver "Skiftbyte i Bregottfabriken". (Åkestam.Holst är ansvariga för den förstnämnda, Stenström/Red Cell för det andra exemplet). Bildbevis finns här och här.
Lärdom av detta? Säg inte för mycket. Och ännu bättre: säg inte allt. Bäst av allt: säg någonting som skapar kontrast. Betraktaren har en hjärna och vill gärna använda sig av den. Därför gäller det att akta sig för den där metande pellen när man kreear reklam.
***
En reflektion som gränsar till det du just har läst: Kvällspressen verkar älska pelle-metare. Var och varannan dag tvingas man läsa hjärnbedövande löpsedlar i stil med "Här spottar Zlatan", "Här grips Persbrandt" eller "Här bantar Bert" och tillhörande bilder som visar just detta. Ja, det ser jag väl?!
Ord som dyker upp: tidningsanka och papperstiger (och ett nytt ord?)
Vissa dagar hittar jag ord jag inte aldrig hört förut. Idag var en sådan dag, och de dagarna kan dugga tätt om man har ögonen ordentligt öppna. Ordet dök upp i en artikel som handlade om göteborgstidningarnas bevakning av nattens "kravallerna" i stadens nordöstra förorter. Uppgifterna om att flera butiker hade drabbats av skadegörelse visade sig inte stämma. Detta tog tidningen Dagens Handel upp i en artikel, där en säkerhetsexpert kallar det hela för en tidningsanka. För den som - likt mig - inte är bekant med ordet kan jag berätta att det betyder "en falsk nyhet, som aningslöst förmedlas av en tidning".
Ordet får mig att fundera på om det finns något samband mellan tidningsankan och ett annat närbesläktat ord: papperstiger. Det betyder "en företeelse som verkar hotfull och skrämmande, men i själva verket är harmlös". Ordet används nedsättande och ofta i samband med att en ny lag stiftas (till exempel lagen om illegal nedladdning av musik).
Ordet papperstiger kan jag logiskt förstå; en tiger som är gjort av papper är inte särskilt skrämmande. Ordet tidningsanka är däremot svårare; jag tycker att den logiska kopplingen saknas. Vore det inte mer lämpligt att tala om tidningshöna, då man utgår från uttrycket "att göra en höna av en fjäder"?
Har jag en poäng eller är jag ute och cyklar?
Ordet får mig att fundera på om det finns något samband mellan tidningsankan och ett annat närbesläktat ord: papperstiger. Det betyder "en företeelse som verkar hotfull och skrämmande, men i själva verket är harmlös". Ordet används nedsättande och ofta i samband med att en ny lag stiftas (till exempel lagen om illegal nedladdning av musik).
Ordet papperstiger kan jag logiskt förstå; en tiger som är gjort av papper är inte särskilt skrämmande. Ordet tidningsanka är däremot svårare; jag tycker att den logiska kopplingen saknas. Vore det inte mer lämpligt att tala om tidningshöna, då man utgår från uttrycket "att göra en höna av en fjäder"?
Har jag en poäng eller är jag ute och cyklar?
Skillnaden mellan att skriva fel och att stava fel
Det är en milsvid skillnad mellan stavfel och så kallade typos. Det tycker åtminstone Jimmy Wilhelmsson, som bloggar om PR och kommunikation på Informatören. Typos är ett ord som tidigare knappast funnits i mitt aktiva ordförråd; det är utrikiska och betyder skrivfel.
Fel som fel, kan man tycka, men jag håller med Jimmy Wilhelmsson i hans resonemang:
I mitt arbete dyker det nästan dagligen upp rena stavfel. Ändå blir endå, abonnemang blir abbonemang och förresten blir föressten.
Ännu oftare dyker det upp typos, framförallt i mina egna alster. och blir coh, Aftonbladet blir Aftnobaldet och information blir infromaton.
Typos är resultatet av slarv, medan stavfel kommer av okunskap. Ingen tror att den korrekta stavningen är infromation, men många kan säkert anta att ordet stavas föressten.
Lösningen
Vad göra? Wilhelmsson ger två tips:
1) Kika närmare på vad orden egentligen betyder och bryt ner dem i morfem (de minsta betydelsebärande enheterna). Detta tvingas jag till exempel göra varje gång jag ska skriva hittills – ordet består ju av orden hit och tills, därav två t.
2) Slå på stavningskontrollen i ordbehandlaren. Den hittar stavfelen – och korrigerar automatiskt vissa vanliga skrivfel (typos). Testa själv att skriva coh eller ohc i Word!
Jag låter Jimmy Wilhelmsson sammanfatta:
Stava fel är att sjunga falskt.
Skriva typos är att sjunga slarvigt och lite ur rytm.
***
Själv korrekturläser jag till och med mina sms innan jag skickar iväg den. Någon som känner igen sig?
***
Det vita och det svarta rummet
"Sätt ordbehandlaren i fullskärm, så att du inte ser något annat som är öppet."
Det är ett av råden som Matthew Stibbe ger för att bli klar med en text i tid. Jag har tidigare skrivit om alla hans tio råd - läs!
Det finns två vägar att gå om man fullkomligt vill avskärma sig från hoppande ikoner i docken, lockande webbplatser (nej, inte sådana) eller inkommande e-post. Den ena vägen är vit, den andra är svart. Programmen heter Darkroom (för pc) och Whiteroom (för Mac), och gör om datorn till en gammaldags skrivmaskin; allt du ser är din text mot en svart helskärm.
Jag har provat Darkroom hemma (där jag använder pc). Det kändes ganska nördigt i början, men att slippa bli distraherad gör självfallet att man blir effektiv. Jag märker dock att jag ganska ofta behöver gå ur programmet för att kolla upp ord eller stavning på nätet. Om jag är osäker använder jag Google; den variant som får flest träffar är oftast den mest vedertagna. Idag funderade jag till exempel på om det hette "syna i fogarna" (84 träffar) eller "syna i sömmarna" (457 träffar).
Goda nyheter: både Darkroom och Whiteroom är gratisprogram. Ladda hem för pc eller för mac.
(På måndag ska jag installera Whiteroom på datorn på byrån, där vi kör Mac).
Det är ett av råden som Matthew Stibbe ger för att bli klar med en text i tid. Jag har tidigare skrivit om alla hans tio råd - läs!
Det finns två vägar att gå om man fullkomligt vill avskärma sig från hoppande ikoner i docken, lockande webbplatser (nej, inte sådana) eller inkommande e-post. Den ena vägen är vit, den andra är svart. Programmen heter Darkroom (för pc) och Whiteroom (för Mac), och gör om datorn till en gammaldags skrivmaskin; allt du ser är din text mot en svart helskärm.
Jag har provat Darkroom hemma (där jag använder pc). Det kändes ganska nördigt i början, men att slippa bli distraherad gör självfallet att man blir effektiv. Jag märker dock att jag ganska ofta behöver gå ur programmet för att kolla upp ord eller stavning på nätet. Om jag är osäker använder jag Google; den variant som får flest träffar är oftast den mest vedertagna. Idag funderade jag till exempel på om det hette "syna i fogarna" (84 träffar) eller "syna i sömmarna" (457 träffar).
Goda nyheter: både Darkroom och Whiteroom är gratisprogram. Ladda hem för pc eller för mac.
(På måndag ska jag installera Whiteroom på datorn på byrån, där vi kör Mac).
Länsförsäkringar: halvbulle och halv dubbel espresso
Jag stengillar Länsförsäkringars reklamfilmer med Felix Herngren. De är sex till antalet och går ut på att man riskerar att få leva på halva lönen när man går i pension. Herngren spelar mannen som är inte så lite nyfiken på hur det komma att kännas, och börjar införliva det här och nu. Därför väljer han att köpa en halv biljett när han går på bio, en 22,5 grams hamburgare i kiosken och restaurangbeställer en halv dubbel espresso till den halva tryffelbollen.
En vansinnigt kul idé har omsatt till underhållande, tänkvärda och informerande 30-sekundersfilmer. Bakom kampanjen ligger reklambyrån WJOS/Rönnberg och Herngrens produktionsbolag FLX. Produkten som Länsförsäkringar vill sälja är Försäkrad pension - "ett pensionssparande som följer med börserna upp, men inte ner."
Jag tar här upp en av filmerna - den som utspelar sig i biografkön - men rekommenderar dig bestämt att också se de andra fem (där Henke Larsson återkommer). Alla filmer finns på hemsidan för Länsförsäkringar.
Filmen/copyn
Felix Herngren har skrivit manus tillsammans med Hans Ingemansson. Filmen utspelar sig längst fram i en skapligt lång biobiljettkö.
Felix: 19.15, okej, jamen bra, ska vi köra på den?
Mats: Jaja... kör.
Biljettförsäljaren: Två biljetter då eller?
F: Öh, nä, jag tar en halv.
B: En halv?
F: Ja, jag undrar: är första halvan bäst eller andra halvan bäst, om man bara ser halva – vad tror du?
B: …
F: Jag tror jag köper slutet på filmen nästan, eller början i och för sig…
M: Jag tar en hel i alla fall.
F: Ska du ha en hel?
M: Jag tar en hel biljett.
F: Jaja, men då ser ju jag andra halvan.
B: Jamen, du kan ju inte köpa en halv biljett. Du får ju köpa en hel biljett som alla andra.
F: Sluta krångla nu. Han [pekar på Mats] köper ju en hel.
B: Du kan ju inte se en halv film, vi har inga halva biljetter.
F: Jag inser att det inte är någon bra lösning det här, men om man ska se en halv film så ser jag ju hellre slutet än början. Eller har du någon film som har en riktigt seg start?
B: Jamen…
F: Vad kostar en halv biljett? Vad ska du ha?
[Text: När du går i pension kan du tvingas leva på halva din lön.
En vansinnigt kul idé har omsatt till underhållande, tänkvärda och informerande 30-sekundersfilmer. Bakom kampanjen ligger reklambyrån WJOS/Rönnberg och Herngrens produktionsbolag FLX. Produkten som Länsförsäkringar vill sälja är Försäkrad pension - "ett pensionssparande som följer med börserna upp, men inte ner."
Jag tar här upp en av filmerna - den som utspelar sig i biografkön - men rekommenderar dig bestämt att också se de andra fem (där Henke Larsson återkommer). Alla filmer finns på hemsidan för Länsförsäkringar.
Filmen/copyn
Felix Herngren har skrivit manus tillsammans med Hans Ingemansson. Filmen utspelar sig längst fram i en skapligt lång biobiljettkö.
Felix: 19.15, okej, jamen bra, ska vi köra på den?
Mats: Jaja... kör.
Biljettförsäljaren: Två biljetter då eller?
F: Öh, nä, jag tar en halv.
B: En halv?
F: Ja, jag undrar: är första halvan bäst eller andra halvan bäst, om man bara ser halva – vad tror du?
B: …
F: Jag tror jag köper slutet på filmen nästan, eller början i och för sig…
M: Jag tar en hel i alla fall.
F: Ska du ha en hel?
M: Jag tar en hel biljett.
F: Jaja, men då ser ju jag andra halvan.
B: Jamen, du kan ju inte köpa en halv biljett. Du får ju köpa en hel biljett som alla andra.
F: Sluta krångla nu. Han [pekar på Mats] köper ju en hel.
B: Du kan ju inte se en halv film, vi har inga halva biljetter.
F: Jag inser att det inte är någon bra lösning det här, men om man ska se en halv film så ser jag ju hellre slutet än början. Eller har du någon film som har en riktigt seg start?
B: Jamen…
F: Vad kostar en halv biljett? Vad ska du ha?
[Text: När du går i pension kan du tvingas leva på halva din lön.
Skaffa Försäkrad Pension.
Kan bara öka i värde, inte minska.
Länsförsäkringar.]
Korta reflektioner
För det första: Felix Herngren är en rasande vass skådis, som lyckas att vara komisk utan att ta i så han spricker. Manusmässigt skapar han en absurd situation, där halv biljett plötsligt blir ett alternativ - åtminstone för honom själv. Copyn känns naturlig med sina snabba ordväxlingar (M: Jag tar en hel i alla fall.; F: Ska du ha en hel?) och talande tystnader (...). Föredömligt.
Nu: Din åsikt?
Döda din älskling
Praktiken flyter på, har redan blivit en vana. Konstigt, men ändå fullständigt naturligt. Vi jobbar rätt mycket på egen hand; idag med en annonsserie som ska vara färdig imorgon (fredag). Undan för undan växte en hållbar idé fram, vi trodde på den som bara den och började under eftermiddagen göra moodboard och spåna tänkbara copytexter. Allt kändes kanon, vi visste att vi skulle hinna göra ut idén och ha den klar i tid.
"Ni måste komma och kolla på detta", säger J plötsligt och vi följer med till bordet med annonser på pannåer. "Så här har vi valt att göra för kund X. Hela upplägget känns helrätt, men det betyder att ni måste lägga ner det spår ni nu jobbar på för kund Y." Ajdå. Vad göra? Lägga ner spåret var det enda möjliga. High five. Kill your darling. En stenhård lektion i att släppa (nej förresten: DÖDA) en idé, inte för att den inte höll utan för att en snarlik lösning tagits fram för en annan kund.
Då var det fantastiskt nyttigt att redan tidigare ha spånat fram en mängd (fem) alternativa idéer för kampanjen, som vi nu kunde plocka fram och spetsa till. Nästan en dags arbete bortkastat, men ändå visshet om att vi löser detta. För det kommer vi att göra. Garanterat.
"Ni måste komma och kolla på detta", säger J plötsligt och vi följer med till bordet med annonser på pannåer. "Så här har vi valt att göra för kund X. Hela upplägget känns helrätt, men det betyder att ni måste lägga ner det spår ni nu jobbar på för kund Y." Ajdå. Vad göra? Lägga ner spåret var det enda möjliga. High five. Kill your darling. En stenhård lektion i att släppa (nej förresten: DÖDA) en idé, inte för att den inte höll utan för att en snarlik lösning tagits fram för en annan kund.
Då var det fantastiskt nyttigt att redan tidigare ha spånat fram en mängd (fem) alternativa idéer för kampanjen, som vi nu kunde plocka fram och spetsa till. Nästan en dags arbete bortkastat, men ändå visshet om att vi löser detta. För det kommer vi att göra. Garanterat.
Nervositet och lärdomar
Två praktikdagar har gått och jag trivs redan mycket bra. Alla på byrån verkar öppna och hjälpsamma, så vi* behöver knappast känna oss bortkomna. Vi har redan blivit insatta i två skarpa projekt, något som känns ordentligt utmanande. Första dagen var det lite nervöst, men när jag insåg att "det här var la inte så farligt" släppte allt.
Jag kommer att använda dessa tre månaderna till att lära mig och utvecklas så mycket jag någonsin kan. Vad har jag lärt mig hittills? Jo:
1) Att skapa reklam är svårt. Det kan verka enkelt, men icke. Att hitta det som säger det man vill säga och som ger mest pang för pengarna är inte någon enkel resa. "Men det är det svåra som är värt någonting", som en erfaren copyräv på byrån sa till oss idag. "Det lätta lär man sig inte särskilt mycket av". Sant.
2) Att utan en stark idé riskerar alltihop att bli pannkaka. I slutändan står hoppet till den idé man valt att satsa på.
3) Att en "reklamvärld" är ett annat sätt att säga övergripande strategi eller koncept. Det innebär att skapa yttre ramar för ett företags kommunikation. Innanför dessa ramar ska man under lång tid kunna arbeta fram kreativa idéer som följer den fastslagna linjen.
Jag har redan fått komma igång och skriva copy. Mest kortare rubriker och idéuppslag i och för sig, men ändå en början (en bra sådan).
***
Imorse när jag promenerade till byrån tänkte jag på detta med idéer. Ibland hör man frågan: "Den där idén, var det du som kom på den? Var det din idé?" En rätt ointressant fråga, för det är sällan som en idé "tillhör" en enskild människa. Det mesta är tänkt eller gjort tidigare. Det är framför allt i utförandet som idén skiljer sig. Jag kom att tänka på Paul Arden, som uttrycker det bäst i boken It's not how good you are, it's how good you want to be":
Ideas are open knowledge. Don't claim ownership.
***
* anledningen till att jag ibland skriver "vi" är att jag praktiserar tillsammans med Anna (som mer sköter ad-biten).
Jag kommer att använda dessa tre månaderna till att lära mig och utvecklas så mycket jag någonsin kan. Vad har jag lärt mig hittills? Jo:
1) Att skapa reklam är svårt. Det kan verka enkelt, men icke. Att hitta det som säger det man vill säga och som ger mest pang för pengarna är inte någon enkel resa. "Men det är det svåra som är värt någonting", som en erfaren copyräv på byrån sa till oss idag. "Det lätta lär man sig inte särskilt mycket av". Sant.
2) Att utan en stark idé riskerar alltihop att bli pannkaka. I slutändan står hoppet till den idé man valt att satsa på.
3) Att en "reklamvärld" är ett annat sätt att säga övergripande strategi eller koncept. Det innebär att skapa yttre ramar för ett företags kommunikation. Innanför dessa ramar ska man under lång tid kunna arbeta fram kreativa idéer som följer den fastslagna linjen.
Jag har redan fått komma igång och skriva copy. Mest kortare rubriker och idéuppslag i och för sig, men ändå en början (en bra sådan).
***
Imorse när jag promenerade till byrån tänkte jag på detta med idéer. Ibland hör man frågan: "Den där idén, var det du som kom på den? Var det din idé?" En rätt ointressant fråga, för det är sällan som en idé "tillhör" en enskild människa. Det mesta är tänkt eller gjort tidigare. Det är framför allt i utförandet som idén skiljer sig. Jag kom att tänka på Paul Arden, som uttrycker det bäst i boken It's not how good you are, it's how good you want to be":
Ideas are open knowledge. Don't claim ownership.
***
* anledningen till att jag ibland skriver "vi" är att jag praktiserar tillsammans med Anna (som mer sköter ad-biten).
Imorgon...
... gör jag min första dag som praktikant på en reklambyrå här i Göteborg. Det känns spännande. Jag tror att jag kommer att lära mig massor under de närmaste tre månaderna. En del av dessa massor kommer jag att dela med mig av här. Välkommen att läsa. Och kommentera.
Det går alltid bra att maila mig på mattias@akerberg.com.
Allt gött!
Mattias
Det går alltid bra att maila mig på mattias@akerberg.com.
Allt gött!
Mattias
