En sparkcyklande tjej kan lyfta en byrå
Mot slutet av mötet, efter kaffe och pannåer och diskussioner fram och tillbaka, dras glasdörren plötsligt upp och in störtar tjejen med myror i brallan. Fram till blädderblocket (jaja, men flanellografen har vi i alla fall gjort oss av med) och fram med målarpennorna. Grönt och rött och blått får samlas om utrymmet. Det blir ett hus och en sol och någonting mer som jag inte riktigt ser vad det föreställer. Mötet stannar av i en sekund och fortsätter sedan som om ingen sprallig fyraåring just sprungit in och attackerat blocket med färg. Ingen säger till henne att gå ut eller tagga ner. Jag har ingen aning om vad de andra i mötet tänker just då, men jag tycker att det hela är befriande. Fram för mer sådant här! Vi är en barnslig bransch, och har allt att tjäna på att låta de små åka sparkcykel på våra byråer och måla på tavlan i konferensrummen.
Och jag kommer att tänka på hur Stefan Engeseth, författare till boken Detective marketing* (2003), i en intervju** föreslår att man kan skapa förutsättningar för mer kreativitet.
"Mycket handlar om att göra det oväntade. Ni kan till exempel se till att medvetet skapa kaos och obalans genom att byta almanackor med varandra. Ta med era barn till kontoret. [...] Ha era vanliga möten i nya miljöer och byt miljö ofta i mötet med varandra. Varför inte lägga nästa styrelsemöte på närmaste dagis? Skapa obalans. Använd ett enkelt språk, en bra idé håller bättre med enkelhet."
* Copywriterlegenden Jan Cederquist har skrivit bokens förord.
** Prinfonytt, hösten 2006
Jag tror på obalansfilosofin också.
Engeseth är kung. Han har fler idéer än 10 reklambyråer tillsammans.
För mig är arketyperna för de barnälskande kreatörerna Carl och Karin Larsson, se t.ex. http://www.hjelms.se/bilder/skiss/36703-Carl-Larsson-skiss.jpg
Fast som fembarnsfar med arbetsrummet hemma måste jag dock erkänna att det kan bli lite för mycket kaos och obalans då och då. Jag skrev om det i Sydsvenskan nån gång i slutet på 90-talet: http://bergman.typepad.com/min_stund/2004/07/olssontetralogi_7.html
Olle: underhållande text. Jag kan bara tänka mig att barn kan vara ordentligt störande när man försöker arbeta. Men jag menar på fullaste allvar att reklambyråer hade mått prima av att ha lite dagis emellanåt, och inspireras av barnens tankar och idéer.
Håller med Jack Hansen, Engeseth är kung. Har precis läst "Detective Marketing" och tyckte den innehåll många underhållande bra analyser. Ska införskaffa "One" av Engeseth så fort jag läst ut "Brand child" av Martin Lindstrom. Ps. Kolla gärna in mig blogg där jag bla skriver om Engeseth, Lindstrom & Co... :-D
Johan Wig: Din blogg är inspirerande och välskriven - och har en självklar plats bland de bloggar jag bevakar. Tack för tipset. Danske varumärkesgurun Martin Lindstrom hörde jag om första gången i dokumentären Varumärkt för livet (dokumentären finns att se på SVT:s hemsida). Har du läst hans bok Brand sense (2005)? Nu ska jag läsa Detective Marketing.
Tack för en bra blogg :-) Jag "lånar" gärna ut mina småttingar utifall ni behöver lite kaos och obalans i er vardag... de är 1, 3 respektive 4 år och tar "jobbet" seriöst ;-)
Haha. Kan vara skönt att veta... Det är ju oerhört viktigt att barnen tar jobbet seriöst, och ser till att skapa ordentligt med kaos och obalans. Jag hör av mig om/när byrån har planer på att öppna dagis och därmed dörren för andras småttingar. Tack för tacket. Blogga på!
Mattias: Kul att du kollade in min blogg, är ju själv inne här på din blogg och tittar efter uppdaterar titt som tätt. :-) Apropå Martin Lindstrom så hörde jag också om honom för första gången när jag såg SVT-dokumentären. Har just läst Brand Sense och tyckte den var riktigt intressant. Känns som en bok man måste läsa flera gånger och verkligen reflektera över hur framtidens varumärken kommer se ut, eller snarare upplevas.