Båda funkar lika bra som bägge
Varje dag ställs vi reklamskribenter inför nya språkliga frågetecken. Heter det si eller heter det så? Och vi inser ibland att det kvittar, att si är lika bra som så. Och tvärtom. Som i fallet med båda och bägge. De är synonymer. Du kan välja vilket du vill, och det blir lika rätt.
Har jag fel?
Har jag fel?
Ord som dyker upp: ärtsoppedimma, metallurg och gummiskrapa (på engelska)
Ärtsoppedimma
Har du kört i ärtsoppedimma någon gång? Det gjorde Jessica, som jobbar där jag jobbar, härommorgonen. Och jag förstod direkt vad hon menade när hon berättade om det. Tät, närmast sörjig dimma. Som ärtsoppa. Som ärtsoppedimma.
Metallurg
I bilen hem från Malmö berättar fotograf-Anders (ja, han med passet i Ryssland) om en vän som gillar metaller. Han kan massor om kärnkraft. På visitkortet står det metallurg. Det är en sådan som är duktig på teknisk framställning av metaller. Typ. Förövrigt finns det ett vasst lag i ryska hockeyligan som heter Metallurg Magnitogorsk. Nu vet du det också.
Squeegee
Vissa ord heter som de låter. Som hicka, till exempel. Eller engelskans squeegee, som på ren svenska betyder gummiskrapa (en sådan där som man pustar fönster med).
Har du något ord som du vill dela med dig av?
Visst är Glenn Strömberg en bergamask
Häromdagen var jag i norditalienska Bergamo. Det är svårt att vara i Bergamo utan att tänka på Glenn Strömberg. Så jag gjorde det. Här spelade han åtta framgångsrika säsonger för fotbollsklubben Atalanta, och kom efter avslutad karriär att bosätta sig i staden. Han bor fortfarande kvar här, och det är det många som gör. Sisådär 117 000 för att var ungefärlig. Om Glenn Strömberg han gjort karriär i Napoli hade han kallat för neapolitanare. Om han hade spelat i Barcelona hade han varit en katalan. Nu är han en bergamask. Det kallas nämligen den som bor i Bergamo. Kolla själv i Svenska Akademiens ordbok:
Bærgamask, m.; best. -en; pl. -er.
[jfr t. bergamaske, eng. bergamask, af it. bergamasco, afl. af stads- o. provinsnamnet Bergamo]
invånare i den italienska staden l. provinsen Bergamo.
Nu vet du det.
Jäsande ord: Ryggsäck, byggsäck, bryggsäck
Ryggsäcken från Boblbe-e (formgiven av Jonas Blanking, son till reklammannen Sören Blanking), byggsäcken från Sortera och bryggsäcken från Nespresso.
Språket har en fantastisk förmåga att jäsa. Ur gamla ord växer nya fram. Jag kan förklara. Alla vet vi vad en ryggsäck är. Och därför är det naturligt att lägga nya, liknande ord på samma hylla i ordförrådet. Som dessa till exempel:
Byggsäck
I huset bredvid mitt är svettiga hantverkare i färd med att blåsa rent entréplanet. De röjer och bankar och har sig. Utanför står två gigantiska säckar med bråte och brädor. På sidan texten: Byggsäck. Jag ler – det låter komiskt. Byggsäck.
Bryggsäck
Och när Nespresso lanserar en specialväska (!) till sin Essenza, väljer tidningen Res att kalla den för en bryggsäck. Fyndigt värre. Bryggväska.
Vad tänker du på?
Ord som dyker upp: Doula, fraska, velociped (och dutt)
Han som cyklar heter Henry. Men vad heter det han cyklar på?
Doula
Lotta på jobbet ska hem och föda barn. Häromdagen pratade någon om hon skulle kunna ha en doula. Jag hade ingen aning vad de pratade om. Kanske beror det på att jag varken är kvinna eller pappa. En doula är nämligen en person som stöttar den gravida kvinnan i samband med förlossningen. Ordet kommer från grekiskan och betyder hjälpkvinna. Nu vet du det.
Fraska
'En kompis till mig berömde din senaste annons', sa jag till Maria. 'Nu fraskar du!', utbrast hon. Och det visar sig - något oväntat - att det är Anna Mannheimers farmor Irma som är mamma til ordet, som betyder "att föra vidare komplimanger som man hör". Det hela är en förkortning av Föreningen för Relaterandet Av Sanna Komplimanger. Det är enkelt att bli medlem i föreningen; det enda du behöver göra är att omedelbart föra vidare komplimanger som du hör.
Nu känns allt inte hundra. Fraska är ett hårt ord, och låter inte det minsta som en komplimang, utan snarare som en blandning mellan fras och fnask. Kanske finns det ett bättre ord för att säga samma sak? Jag föreslår frammuntra. Vad föreslår du?
Velociped
'Han ombesörjde skolans fyrsadlade velociped', läste jag utan att riktigt förstå. Men snart föll poletten ner. En velociped är en sådan där gammal cykel med ett gigantisk framhjul och ett superlitet bakdäck. Jag har själv cyklat på en, och det är inte ens hälften så svårt som det ser ut. Men att det hette velociped - det visste jag inte förrän nu. Och nu vet du också det.
Dutt
Det fjärde - och sista - ordet är knappast nytt, varken för dig eller för mig. Ändå kan jag inte låta bli att skriva om det. Anledningen är att det är ett så utomordentligt skönt ord. Smaka på det. Dutt. Som i "en dutt balsam", eller "en dutt tomatpuré" eller "en dutt på bromsen". Man kan inte tycka illa om det. Man blir bara glad. Och inser att man borde använda det ordet lite oftare.
Har du plats i förrådet? Här kommer nya ord.
Språkrådet gör ett jättejobb och samlar ständigt in nya svenska ord. De letar i tidningar, frågar sina storörade experter och ber folk i mest att skicka in egenpåhittade ord. I det senaste numret av Språktidningen (1/2008) redovisas nya ord, som under året dykt upp i dagstidningar, i artikeln Foppatoffeln - ännu inte vintage. Och det är ingen tvekan om att miljöfrågan slog i taket under 2007. Det var året då klimatneutralisera, klimatmat och koldioxidbanta såg världens ljus. Och klimathot (har funnits som ord sedan 1992), klimatsmart (2002) och klimatsäkra (1996) fick ett ordentligt uppsving. Egenpåhittade ord
Nya tidningsord i all ära, men jag tycker att det är ännu roligare att kolla vilka nyord som folk i mest (läs: besökare på Språkrådets webbplats) under året lagt på hyllorna i ordförrådet. Bland mina favoriter hittar du brickångest, ernsta och tackvinka. Vad de betyder?
- brickångest är den olustfylld känsla som infinner sig i personalmatsal, då man står med matbrickan i händerna och inte vet vart man ska ta vägen (eftersom man inte känner någon annat än ytligt)
- ernsta är att bygga om och inreda till exempel en lada till en sommarstuga
- tackvinka är att vinka till en bilförare som visat extra hänsyn
Fler nyord hittar du hos Språkrådet och i Språktidningen.
Vilket är ditt bästa nyord?
Kör du på i gamla ordspår?
Bild från www.synonymer.org
Har du svårt att hitta/finna/upptäcka alternativ? Lugn, bara lugn. Nyligen lanserades Synonymer.org - ett soligt paradis för alla oss som har tröttnat på upprepning. Här finns över 30 000 synonymer att bläddra eller söka bland. Och du slipper fundera på vad jamsa, sondera och emfas faktiskt betyder.
Bakom den ambitiösa samlingen står webbkonsulten Marcin Nowak. Han har dessutom utvecklat Lexikon 24, en liten nätt förteckning över en kvarts miljon svenska ord. I motsats till Lexin: Svenska ord missar dock Lexikon 24 att förklara ordens betydelse. Men initiativen är imponerande och välkomna.
Kolla också
Synonymer.se
Kinesiska - en tredje dimension av copywriting
Göteborgsbaserade gerillareklambyrån Miami har varit i Shanghai för att lära känna kulturen och reklambyråvärlden där. Här berättar deras copywriter Gustaf Rydelius om hur kinesiskan kan fungera som antingen studsbräda eller rävsax för västerländska företag.
Vi som lever med det latinska alfabetet har 29 bokstäver (i svenska språket) att pussla med. Och det är egentligen inga konstigheter. De skrivs på ett visst sätt och låter på ett visst sätt. Det du ser är det du får, helt enkelt.
Men i kinesiskan finns ytterligare en dimension: tecknens betydelse. Ett ord skrivs med tecken och kan låta på olika sätt beroende på dialekt. Den tredje dimensionen är själva tolkningen och innebörden av dessa tecken. Detta är ett dilemma som västerländska företag i Kina ställs inför, och kan välja att dra nytta av. För att få till det krävs kreativitet och en gnutta tur. Låt oss titta på tre svenska exempel.
IKEA
Kronjuvelen i det svenska näringslivet, med platta möbelpaket till en rimlig penning. Företaget grundades av Ingvar Kamprad i Elmtaryd Agunnaryd, en akronym av IKEA. Hur pass allmänt känt betydelsen är låter jag vara osagt, men jag har svårt att tänka mig att någon utanför vårt lands gränser vet vad IKEA står för.
Kineserna hade inte en aning om vad IKEA var för varumärke, då man öppnade sitt första varuhus i landet. Ordet och bokstäverna säger ju inget. Men uttalet för de fyra olika bokstäverna är ungefär Yi-Jia-Jia-Ju och motsvarar fyra tecken, 宜家家具. Det första tecknet kan förknippas med ordet för billigt, men är också en del av nästa tecken och det sammansatta ordet som betyder "anpassat för att bringa harmoni i familjen". De två sista tecknen betyder möbel. Visst är det fantastiskt! Ett smått genialiskt namn, som gör att alla kan förstå vad IKEA är för slags företag.
Ericsson
Få känner nog till att det var Lars Magnus (L M) Ericsson som grundade Telefonaktiebolaget 1876. För oss i den västerländska världen är det ett efternamn, men för kineserna rena rama hieroglyferna. Uttalet av Ericsson på kinesiska är ungefär Ai-Li-Xin och består således av tre olika tecken, 爱立信. Ai betyder kärlek, Li betyder att etablera och Xin betyder både tillit och brev. Och alla tecken tillsammans frambringar positiva associationer. Kan det bli bättre?
Volvo
För varumärket Volvo ligger ju finurligheten inom ramarna för det latinska alfabetet, där namnet betyder "jag rullar". Volvo verkar hålla fast till sitt latinska och västerländska namn, även på den kinesiska marknaden. Tecknen för Volvo på kinesiska är 沃尔沃 och uttalas Wòěrwò där Wò betyder bevattna eller fertil och ěr betyder du eller detta. Namnet är alltså endast ljudhärmande. Om man hade översatt ?jag rullar? till kinesiska hade namnet blivit Wǒgǔn, 我滚 (som också kan utläsas "jag drar" eller "jag sticker").
Konkurrenten BMW har valt två tecken, 宝马, som uttalas Bao-Ma, där Bao betyder skatt och Ma betyder häst. Ordet skatt tilltalar höginkomsttagare och skapar en känsla av exklusivitet. Häst kan associeras till bilens styrka som i hästkrafter.
Vi lever i en komplex värld, men det kan löna sig att ha ett skräddarsytt namn. I vissa kulturer kan det till och med avgöra om ett företag kommer lyckas eller inte.
Ord som dyker upp: theremin, Antartic stare och compunicate
Léon Theremin uppfann inte gitarren.
theremin
Vem uppfann gitarren? Jag har ingen aning. Men jag vet vem som uppfann thereminen. Han hette Léon Theremin (1896-1993) och var rysk uppfinnare och forskare. Theremin är ett elektroniskt musikinstrument som framkallar ljud som skulle passa i vilken skräckfilm som helst. Och garanterat det enda musikinstrument du kan spela på utan att hålla det själva instrumentet. Här skapar du ljuden med dina handrörelser i luften. Frekvenser och hertz och signalstyrkor gör att ljuv musik uppstår. Thereminen uppfanns 1919, och har under senare år fått ett uppsving. Idag använder många artister och filmmusiker sig av detta speciella instrument. Theremin var ordet.
Antartic stare
I senaste numret (24 november 2007) av New Scientist hittar jag uttrycket antartic stare. Det låter skoj, visar sig vara lätt otäckt, men är ändå fascinerande. Helt kort är det ett psykosliknande tillstånd, där din blick vilar långt, långt borta och du upplever att medvetandet pausar. Många drabbade har blivit sittande och stirrat i timmar. Varför just Antarktis har gett namn åt fenomenet är inte svårt att förstå. Där regerar kyla, natt-och-dag-kontraster och ensamheten. Idag används uttrycket ibland skämtsamt för att beskriva någons frånvarande blick i ett möte. Och lugn, givetvis finns uttrycket arctic stare. Vad skulle vi säga på svenska?
compunicate
Jag gillar ord som parat sig. Och här har computer och communicate blivit ett. Compunicate* är när två människor sitter i samma rum och ändå väljer att kommunicera med varandra via datorer. Ett lika vanligt som socialt märkligt beteende - och källan till ett roligt ord. Do you compunicate?
* Jag hittade ordet på Urban Dictionary, en utmärkt webbplats för dig som jagar nya definitioner och färska ord.
Ord som dyker upp: sherpa, nyckelsömn och preciöst
Sherpa
Jag har en vän som heter Björn. Han är minst fem gånger mer äventyrlig än vad jag är. I somras besteg han Kilimanjaro (med sina 5895 meter det högsta berget i Afrika). Med sig hade han fyra män, som fixade maten och höll koll på stigarna uppför berget. Han kallade dem för sherpa. Det är ursprungligen namnet på en folkgrupp i Nepal, men har med tiden blivit yrkestiteln för den som bär packning eller guidar åt bergsbestigare. Sherpa var ordet.
Nyckelsömn
Häromdagen var jag på ett frukostmöte om stress. Föreläsaren pratade bland annat om vikten av sömn. Och hon rekommenderade varmt det hon kallade för nyckelsömn. Det är en gammal benämning på det som de flesta av oss idag kallar för powernap(p)*, och innebär den korta djupsömn du upplever om du sitter i en stol med ett par nycklar hängde i handen. När du somnar kommer handen slappna av, nycklarna åka i golvet och du kommer att vakna med ett ryck. Många upplever den här korta stunden av sömn som extremt effektiv. Nyckelsömn var ordet.
* Visst borde väl svenskan rymma ett bättre ord än det något engelskklingande powernapp? Okej, vi har ju tupplur**, men jag tror vi kan bättre. Jag föreslår dunderblund. Vad föreslår du?
** Min svärmor in spe berättade för mig att denna korta sovstund i norskan (och i vissa svenska dialekter) kallas för høneblund/höneblund. Det verkar naturligt eftersom hönsen varje dag är "uppe med tuppen". Och kanske (verkligen kanske) har hönan sin korta vilopaus stående på ett ben, och vaknar då tvärt när hon tappar balansen.
Preciös
Jag tittade på tv igår, och hade svårt att välja kanal. I mitt fram-och-tillbaka mellan kanalerna såg jag en kvinna som satt i en fåtölj och sa: Jag använder inget sådant preciöst språk. Preciöst? Vad menade hon? Menade hon pretentiöst eller seriöst och hade hon sagt galet fel? Eller finns det ett ord som heter preciöst - och vad innebär det i så fall? Och jo, det finns visst ett ord som heter preciöst. Det vet du som kan din Molière (1622-1673). Han skrev en satirisk pjäs som hette De löjliga preciöserna - och se: det började som ett substantiv. Preciöser kallades de kvinnor som i 1600-talets Frankrike utmanade männens makt genom bli alltmer lärda. För att bevisa sin nyvunna bildning använde dessa kvinnor en konstlad och förfinad jargong, som inte oväntat möttes av männens motstånd och hån. Bland dagens svenskar verkar ordet användas mycket sparsamt, alltid med negativ klang och ibland felaktigt som synonym till ordet minutiös ('ytterst noggrann'). Preciöst var ordet.
Jag har en vän som heter Björn. Han är minst fem gånger mer äventyrlig än vad jag är. I somras besteg han Kilimanjaro (med sina 5895 meter det högsta berget i Afrika). Med sig hade han fyra män, som fixade maten och höll koll på stigarna uppför berget. Han kallade dem för sherpa. Det är ursprungligen namnet på en folkgrupp i Nepal, men har med tiden blivit yrkestiteln för den som bär packning eller guidar åt bergsbestigare. Sherpa var ordet.
Nyckelsömn
Häromdagen var jag på ett frukostmöte om stress. Föreläsaren pratade bland annat om vikten av sömn. Och hon rekommenderade varmt det hon kallade för nyckelsömn. Det är en gammal benämning på det som de flesta av oss idag kallar för powernap(p)*, och innebär den korta djupsömn du upplever om du sitter i en stol med ett par nycklar hängde i handen. När du somnar kommer handen slappna av, nycklarna åka i golvet och du kommer att vakna med ett ryck. Många upplever den här korta stunden av sömn som extremt effektiv. Nyckelsömn var ordet.
* Visst borde väl svenskan rymma ett bättre ord än det något engelskklingande powernapp? Okej, vi har ju tupplur**, men jag tror vi kan bättre. Jag föreslår dunderblund. Vad föreslår du?
** Min svärmor in spe berättade för mig att denna korta sovstund i norskan (och i vissa svenska dialekter) kallas för høneblund/höneblund. Det verkar naturligt eftersom hönsen varje dag är "uppe med tuppen". Och kanske (verkligen kanske) har hönan sin korta vilopaus stående på ett ben, och vaknar då tvärt när hon tappar balansen.
Preciös
Jag tittade på tv igår, och hade svårt att välja kanal. I mitt fram-och-tillbaka mellan kanalerna såg jag en kvinna som satt i en fåtölj och sa: Jag använder inget sådant preciöst språk. Preciöst? Vad menade hon? Menade hon pretentiöst eller seriöst och hade hon sagt galet fel? Eller finns det ett ord som heter preciöst - och vad innebär det i så fall? Och jo, det finns visst ett ord som heter preciöst. Det vet du som kan din Molière (1622-1673). Han skrev en satirisk pjäs som hette De löjliga preciöserna - och se: det började som ett substantiv. Preciöser kallades de kvinnor som i 1600-talets Frankrike utmanade männens makt genom bli alltmer lärda. För att bevisa sin nyvunna bildning använde dessa kvinnor en konstlad och förfinad jargong, som inte oväntat möttes av männens motstånd och hån. Bland dagens svenskar verkar ordet användas mycket sparsamt, alltid med negativ klang och ibland felaktigt som synonym till ordet minutiös ('ytterst noggrann'). Preciöst var ordet.
Är optimal det mest ultimata ordet? Eller är ordet ultimat det mest optimala?
En kollega fick mig att fundera över dessa ord i dag. Å ena sidan: optimal. Å andra sidan: ultimal. Vilket är det allra bäst om du vill säga "det allra bästa"? Jag bollar vidare frågan. Språkrådet tar emot:
Svaret
- Ordet ultimat betyder 'slutgiltig' i meningen 'bäst, omöjlig att förbättra'. Ordet har kommit in i svenskan ganska nyligen (1998 i Svenska Akademiens ordlista, SAOL), förmodligen efter eng. ultimate.
- Ordet optimal betyder 'bästa möjliga, mest gynnsam' (och är stört omöjligt att komparera).
Vad säger du? Vilket ord väljer du - om du måste välja?
Svaret
- Ordet ultimat betyder 'slutgiltig' i meningen 'bäst, omöjlig att förbättra'. Ordet har kommit in i svenskan ganska nyligen (1998 i Svenska Akademiens ordlista, SAOL), förmodligen efter eng. ultimate.
- Ordet optimal betyder 'bästa möjliga, mest gynnsam' (och är stört omöjligt att komparera).
Vad säger du? Vilket ord väljer du - om du måste välja?
Ingen människa är ett prospekt
Eller snarare: ingen borde behöva kallas för ett prospekt. Såhär är det: ett prospekt är 1) en person som är intresserad av att köpa, och 2) det tryckta informationsmaterial som skickas till den personen. Man kan med andra ord skicka ett prospekt till ett prospekt. Förvirrande? Bra. För någonting känns fel här. Åtminstone om du frågar mig. Ordet prospekt känns knastertorrt, omänskligt och lika akademiskt som respondent och informant. Och jag kan höra säljcoachen predika: "Se till att alltid ha en anledning till att du ringer dina prospekt." Ordet känns helt fel ställt bredvid bättre alternativ. Som intressent, spekulant eller kanske-kund. Ärligt talat är det mesta bättre, och mindre förvirrande, än prospekt.
Hur använder du ordet prospekt?
Hur använder du ordet prospekt?
Varför rensa är bättre än att så
Jag har ett ord som stör mig som en knottsvärm på hösten. Det är ordet så. De som vet säger att ordet fungerar som en överbryggare. Jag tycker det är som en vårta på läppen, och i åtta fall av tio fungerar bra som irritationsmoment (åtminstone om man är språkkänslig) och därför kan tas bort. Häromdagen läste jag en text, där skribenten inte sparat på knotten. De fanns där i var och varannan mening. Och om det nu inte hade varit för att innehållet (i övrigt) höll hög klass hade jag slängt texten i det runda arkivet. (Jag menar det).
Hur jag menar
Jag har skapat några exempel, inspirerad av texten, för att du ska få grepp om hur jag menar.
Sått: Om du går uppför en backe så kommer du förr eller senare till toppen.
Rensat: Om du går uppför en backe kommer du förr eller senare till toppen.
Sått: Förutom att köpa korv så behöver du också handla bröd.
Rensat: Förutom att köpa korv behöver du också handla bröd.
Sått: Eftersom du är bredaxlad så tycker jag att du borde prova extra large.
Rensat: Eftersom du är bredaxlad tycker jag att du borde prova extra large.
Jag tycker att det, många gånger, är bra mycket bättre att rensa än att så. Du behöver inte hålla med mig. Gör du det?
Hur jag menar
Jag har skapat några exempel, inspirerad av texten, för att du ska få grepp om hur jag menar.
Sått: Om du går uppför en backe så kommer du förr eller senare till toppen.
Rensat: Om du går uppför en backe kommer du förr eller senare till toppen.
Sått: Förutom att köpa korv så behöver du också handla bröd.
Rensat: Förutom att köpa korv behöver du också handla bröd.
Sått: Eftersom du är bredaxlad så tycker jag att du borde prova extra large.
Rensat: Eftersom du är bredaxlad tycker jag att du borde prova extra large.
Jag tycker att det, många gånger, är bra mycket bättre att rensa än att så. Du behöver inte hålla med mig. Gör du det?
Halvfascistiska språksvar - del 1
Det var många bud på tidernas första Halvfascistiska språkpetitesser. Efter att ha konsulterat det fenomenala Språkrådet samt Svenska skrivregler och Svenska Akademiens ordlista visade sig detta vara de mest korrekta svaren:
1
Göteborgsoperan ska skrivas med litet o. Språkrådet menar att man i löpande text inte bör följa de skrivsätt i logotyper och liknande som bryter mot normalt bruk av stor och liten bokstav eller skiljetecken. Att plötsligt ha en stor bokstav i ett ord är att betrakta som onormalt. Och borde betyda att Jämställdhetsombudsmannen i fortsättningen bör skrivas Jämo (och inte JämO, som många har för vana att skriva).
2
Det är en smaksak om man skriver att konserten pågår 21-24 eller 21-00. Båda funkar, men Språkrådet anser att det första är att föredra, med tanke på tydligheten.
3
Med kort varsel eller på kort varsel? En hård nöt för Språkrådet skulle det visa sig. Förvånande nog ger "på kort varsel" nästan dubbelt så många träffar som "med kort varsel" på den stora amerikanska sökmotorn (ja, jag vet, jag har själv sagt att den inte är tillförlitlig när det kommer till språkfrågor, men den ger - och det är svårt att ta ifrån den - en fingervisning). Så - hur ska vi ha det? Med eller på? Språkrådet rekommenderar "med kort varsel", eftersom detta är det ursprungliga och vedertagna uttrycket. Att den konkurrerande formen blivit allt vanligare tror man beror på att varsel i sig är ett ord vi sällan använder, och därför inte känner till betydelsen av (ungefär 'förvarning'). Dessutom kan liknande uttryck, som exempelvis "på kort tid", ha smittat av sig. Med kort varsel bör det hursomhelst skrivas (än så länge).
4
Ännu en hård nöt innebar Göteborgsanda eller göteborgsanda. Språkrådet menar att sammansättningar med egennamn ska skrivas med stor bokstav (exempelvis Stockholmsområdet, Östersjöfisk och - följaktligen - Göteborgsanda). Stor bokstav anses vara korrekt, men helt självklart är det inte. Den som tittar i Svenska Akademins ordlista (SAOL) ser att exempelvis göteborgsvits skrivs med liten bokstav. Språkrådet ger ett exempel till för att förtydliga det hela: "Medelhavsstrand skrivs med stor bokstav, eftersom en sådan strand bara finns runt Medelhavet. Däremot kan medelhavsklimat råda även på andra ställen, och bör därför skrivas med liten bokstav". Men hur är det då med Göteborgsandan - finns den bara i Göteborg? Och hur är det med vitsen? Eller göteborgarna (eller Göteborgarna)? Det visar sig vara svårt att här hitta en regel utan vissa tveksamheter.
Det fantastiska telefonnumret
I en tid av sökmotorer, nätbaserade synonymordlistor och haltande stavningshjälp vore det väl befriande att kunna ringa en livs levande människa och älta sina språkfrågor med. Igår fick jag redan på att det fanns (och har funnits sedan 1944). Till Språkrådets telefonrådgivning är det fritt fram att ställa sina frågor varje vardag mellan 09.00 och 12.00. Dit ringde jag imorse, och pratade med Sofia Mårdberg, som är språkkonsult och översättare. Hon berättade stolt att man på Språkrådet besvarat över 5 200 frågor - bara under 2007 (2 000 av dem har inkommit via e-post). De flesta som ringer använder språket i sitt arbete som informatörer, översättare eller copywriters. Och trots den stora frågemängden är det, enligt Sofia Mårdberg, sällan som samma fråga dyker upp igen och igen. Vanligast är frågor om förkortningar och om ordet ska ha stor eller liten bokstav.
Så om en språkfråga skulle förfölja dig, tveka inte en sekund att lyfta luren och trycka in det här numret.
Diskussionen fortsätter...
1
Göteborgsoperan ska skrivas med litet o. Språkrådet menar att man i löpande text inte bör följa de skrivsätt i logotyper och liknande som bryter mot normalt bruk av stor och liten bokstav eller skiljetecken. Att plötsligt ha en stor bokstav i ett ord är att betrakta som onormalt. Och borde betyda att Jämställdhetsombudsmannen i fortsättningen bör skrivas Jämo (och inte JämO, som många har för vana att skriva).
2
Det är en smaksak om man skriver att konserten pågår 21-24 eller 21-00. Båda funkar, men Språkrådet anser att det första är att föredra, med tanke på tydligheten.
3
Med kort varsel eller på kort varsel? En hård nöt för Språkrådet skulle det visa sig. Förvånande nog ger "på kort varsel" nästan dubbelt så många träffar som "med kort varsel" på den stora amerikanska sökmotorn (ja, jag vet, jag har själv sagt att den inte är tillförlitlig när det kommer till språkfrågor, men den ger - och det är svårt att ta ifrån den - en fingervisning). Så - hur ska vi ha det? Med eller på? Språkrådet rekommenderar "med kort varsel", eftersom detta är det ursprungliga och vedertagna uttrycket. Att den konkurrerande formen blivit allt vanligare tror man beror på att varsel i sig är ett ord vi sällan använder, och därför inte känner till betydelsen av (ungefär 'förvarning'). Dessutom kan liknande uttryck, som exempelvis "på kort tid", ha smittat av sig. Med kort varsel bör det hursomhelst skrivas (än så länge).
4
Ännu en hård nöt innebar Göteborgsanda eller göteborgsanda. Språkrådet menar att sammansättningar med egennamn ska skrivas med stor bokstav (exempelvis Stockholmsområdet, Östersjöfisk och - följaktligen - Göteborgsanda). Stor bokstav anses vara korrekt, men helt självklart är det inte. Den som tittar i Svenska Akademins ordlista (SAOL) ser att exempelvis göteborgsvits skrivs med liten bokstav. Språkrådet ger ett exempel till för att förtydliga det hela: "Medelhavsstrand skrivs med stor bokstav, eftersom en sådan strand bara finns runt Medelhavet. Däremot kan medelhavsklimat råda även på andra ställen, och bör därför skrivas med liten bokstav". Men hur är det då med Göteborgsandan - finns den bara i Göteborg? Och hur är det med vitsen? Eller göteborgarna (eller Göteborgarna)? Det visar sig vara svårt att här hitta en regel utan vissa tveksamheter.
Det fantastiska telefonnumret
I en tid av sökmotorer, nätbaserade synonymordlistor och haltande stavningshjälp vore det väl befriande att kunna ringa en livs levande människa och älta sina språkfrågor med. Igår fick jag redan på att det fanns (och har funnits sedan 1944). Till Språkrådets telefonrådgivning är det fritt fram att ställa sina frågor varje vardag mellan 09.00 och 12.00. Dit ringde jag imorse, och pratade med Sofia Mårdberg, som är språkkonsult och översättare. Hon berättade stolt att man på Språkrådet besvarat över 5 200 frågor - bara under 2007 (2 000 av dem har inkommit via e-post). De flesta som ringer använder språket i sitt arbete som informatörer, översättare eller copywriters. Och trots den stora frågemängden är det, enligt Sofia Mårdberg, sällan som samma fråga dyker upp igen och igen. Vanligast är frågor om förkortningar och om ordet ska ha stor eller liten bokstav.
Så om en språkfråga skulle förfölja dig, tveka inte en sekund att lyfta luren och trycka in det här numret.
Diskussionen fortsätter...
Halvfascistiska språkpetitesser - del 1
Språklära och rättstavning har inte så mycket med kommunikation att göra, det är i viss mening en halvfascistisk ordningsfråga.
Det har Lasse Collin sagt. Och det är ett råd att lugnt luta sig mot. Men emellanåt måste man bestämt välja mellan si eller si (eller inse att det kan heta både si och så). De senaste dagarna har jag frågat mig:
- Ska jag skriva a) GöteborgsOperan eller b) Göteborgsoperan?
- Ska jag skriva att konserten pågår a) mellan 21 och 24 eller b) mellan 21 och 00?
- Ska jag skriva att evenemanget kan ställas in a) med kort varsel eller b) på kort varsel?
- Ska jag skriva a) Göteborgsanda eller b) göteborgsanda?
(Inom parentes kan nämnas att denna fråga plötsligt sysselsatte både en och två och tre copywriters på byrån).
Jag har gjort mina språkliga val, och lutar mig mot språknämnder, skrivregler och ordböcker.
Hur väljer du bland dessa a och b?
(Imorgon tar vi och diskuterar svaren. Och jag avslöjar ett fantastiskt telefonnummer.)
Det har Lasse Collin sagt. Och det är ett råd att lugnt luta sig mot. Men emellanåt måste man bestämt välja mellan si eller si (eller inse att det kan heta både si och så). De senaste dagarna har jag frågat mig:
- Ska jag skriva a) GöteborgsOperan eller b) Göteborgsoperan?
- Ska jag skriva att konserten pågår a) mellan 21 och 24 eller b) mellan 21 och 00?
- Ska jag skriva att evenemanget kan ställas in a) med kort varsel eller b) på kort varsel?
- Ska jag skriva a) Göteborgsanda eller b) göteborgsanda?
(Inom parentes kan nämnas att denna fråga plötsligt sysselsatte både en och två och tre copywriters på byrån).
Jag har gjort mina språkliga val, och lutar mig mot språknämnder, skrivregler och ordböcker.
Hur väljer du bland dessa a och b?
(Imorgon tar vi och diskuterar svaren. Och jag avslöjar ett fantastiskt telefonnummer.)
Små svenska stäver
Under veckan, den andra "riktiga" på jobbet, har jag skrivit kalasig copy för ett stundande evenemang. Det går av bara farten, och utan att jag behöver tänka alltför djuplodat. Men vid korrekturläsningen blev jag satt på prov.
Kunden: Skrivs inte after beach (så hade jag skrivit) med stora begynnelsebokstäver - alltså After Beach? Och hur är det med poetry slam - är inte Poetry Slam mer korrekt där?
Jag hävdade att det gemena alternativet var det rätta, men var inte helt tvärsäker, och lovade därför att kontrollera med högre instans (läs: Språkrådet). På deras webbplats fick jag föga hjälp, men i Svenska skrivregler (Liber, 2002) står det klart att "beteckningar för sorter och typer normalt skrivs med liten bokstav" (§ 99). Som exempel tas rugby, derby, badminton och luffarschack.
Det som ställer till det, och får en att tveka, i fallen med after beach och poetry slam är att de är nyare (nåja) engelska begrepp, och på engelska är det mer regel än undantag med stora begynnelsebokstäver. Men inte när de tas in i det svenska språket. Ingen skulle (väl?) få för sig att skriva "Jag spelar Rugby och dansar Square Dance". Därför bör man skriva poetry slam och after beach med små bokstäver när man skriver korrekt svenska.
Hur gör du?
Jag vet vad jag gör, men inte vad det heter
Kan man säga att man arbetar som copy? Vissa säger jepp, andra app app app. "Det heter - och har alltid hetat - copywriter. Copy är ju själva reklamtexten", hävdar app-app-apparna med bestämdhet. Jepparna tycker att copy är en vedertagen kortform och en naturlig följd av människans strävan efter att göra sig förstådd med minimalt antal bokstäver. Diskussionen kring detta ordval, som blossade upp här för ett par veckor sedan, mynnade ut i detta: att säga copy (eller CW!) fungerar internt på reklambyrån, copywriter bör användas i skrift och när jag talar med mindre insatta, och reklamskribent (eller "den som skriver texten i reklamen") kan användas på släktmiddagen.
Är vi överens? Hoppas inte det. Diskussionen fortsätter här.
Är vi överens? Hoppas inte det. Diskussionen fortsätter här.
Ett ord som dyker upp, två som parat sig och tre skäl med mönster
Futsal
Det är varken boule, schack eller MMA. Världens snabbast växande sport heter futsal. Det läste jag i senaste numret av Sportfack, en tidning för sportbranschen. Har du hört talas om sporten futsal? Det hade inte jag. Och det kan knappast räknas som ett nytt ord egentligen. Redan för 70 år sedan började man spela futsal på stränderna och gatorna i Brasilien. I Sverige - dit sporten nu hittat och växer så det knakar - har sporten länge gått under benämningen innefotboll. Ordet kommer av brasilianska futebol de saláo (hallfotboll). Futsal spelas på en mindre plan, med en mindre och inte fullt så stutsbenägen boll med bara fyra utespelare och en målvakt i varje lag. Sporten handlar om bollteknik och bollkänsla, varför skuldertacklingar och glidtacklingar är förbjudna. Futsal är därför en sann fröjd för ögat. Tror du mig inte kan du kolla in när Robinho (Real Madrid) möter Falcao (världens bästa futsalspelare) här.
Bouzarr
För ett tag sedan skrev jag om ord som parat sig. Nu har jag hittat två till som blivit ett. Sofia Karlsson, vissångerskan med den helt fantastiska rösten, spelade i Allsång på Skansen på en - bizarr. Det var vad hon själv kallade den svarta 8-strängade bouzoukigitarren. Kortformen känns dock som ett hopplock och inte en regelrätt parning (enligt principen första delen i första ordet + sista delen i andra ordet). Mer naturligt hade varit att kalla det för en bouzarr. På engelska finns båda formerna bizarre och bouzar (bouzouki guitar). Jag är ingen fena på stränginstrument och kan därför inte se någon större skillnad på bouzarren/bizarren och en vanlig gitarr. Förmodligen sitter skillnaden i ljudet.
Andra ord som parat sig är kniv och gaffel samt burka och bikini. Läs inlägget om ord som parat sig.
Rutiga och randiga skäl
Att man kan ha goda skäl till någonting hade jag förstått, men att de också kan vara randiga och rutiga och betyda samma sak var nytt för mig. "Att jag är så glad idag har sina rutiga och randiga skäl", sa Anders Lundin pillemariskt i ovan nämnt allsångsprogram häromdagen. Kanske hög tid att också börja prata om prickiga skäl?
Det är varken boule, schack eller MMA. Världens snabbast växande sport heter futsal. Det läste jag i senaste numret av Sportfack, en tidning för sportbranschen. Har du hört talas om sporten futsal? Det hade inte jag. Och det kan knappast räknas som ett nytt ord egentligen. Redan för 70 år sedan började man spela futsal på stränderna och gatorna i Brasilien. I Sverige - dit sporten nu hittat och växer så det knakar - har sporten länge gått under benämningen innefotboll. Ordet kommer av brasilianska futebol de saláo (hallfotboll). Futsal spelas på en mindre plan, med en mindre och inte fullt så stutsbenägen boll med bara fyra utespelare och en målvakt i varje lag. Sporten handlar om bollteknik och bollkänsla, varför skuldertacklingar och glidtacklingar är förbjudna. Futsal är därför en sann fröjd för ögat. Tror du mig inte kan du kolla in när Robinho (Real Madrid) möter Falcao (världens bästa futsalspelare) här.
Bouzarr
För ett tag sedan skrev jag om ord som parat sig. Nu har jag hittat två till som blivit ett. Sofia Karlsson, vissångerskan med den helt fantastiska rösten, spelade i Allsång på Skansen på en - bizarr. Det var vad hon själv kallade den svarta 8-strängade bouzoukigitarren. Kortformen känns dock som ett hopplock och inte en regelrätt parning (enligt principen första delen i första ordet + sista delen i andra ordet). Mer naturligt hade varit att kalla det för en bouzarr. På engelska finns båda formerna bizarre och bouzar (bouzouki guitar). Jag är ingen fena på stränginstrument och kan därför inte se någon större skillnad på bouzarren/bizarren och en vanlig gitarr. Förmodligen sitter skillnaden i ljudet.
Andra ord som parat sig är kniv och gaffel samt burka och bikini. Läs inlägget om ord som parat sig.
Rutiga och randiga skäl
Att man kan ha goda skäl till någonting hade jag förstått, men att de också kan vara randiga och rutiga och betyda samma sak var nytt för mig. "Att jag är så glad idag har sina rutiga och randiga skäl", sa Anders Lundin pillemariskt i ovan nämnt allsångsprogram häromdagen. Kanske hög tid att också börja prata om prickiga skäl?
Ord som dyker upp: fiffa, frankofil och jinxa
Det var längesen sist, men nu är det dags på nytt. Ord som dyker upp är tillbaka.
Fiffa
Jag är på femdagarsemester i huvudstaden, och på pendeltåget in läser jag Metro. En rubrik uppmanar mig att "fiffa till dig...". Jag tror jag förstår vad som menas, och det visar sig vara rätt. Ordet fiffa är såklart bästa kompis med ordet piffa. Alltså piffa som i "jag ska bara piffa till mig lite inför kvällen" (fixa till frisyren, bättra på sminket och toppa med parfym). Men fiffa låter snäppet busigare än piffa (säkert eftersom ordet umgås i samma gäng som ordet fiffig), och känns en aning ungdomligare. Och än så länge betydligt mindre populärt.
Frankofil
Jag läste på stilguiden Manolo om ett företag som "förser världens frankofiler med stilrena och enkla kläder". Nog hade jag hört ordet förut, men inte riktigt begripit vad det innebar. Nu vet jag. En frankofil är en som inte själv är fransk, men trots det är djupt intresserad och fascinerad av den franska kulturen och det franska språket. Fil- kan vara både prefix och suffix, men uttrycker i båda fallen "kärlek till eller intresse för något". Filosof (älskare av vishet) och nasofil (person som tänder på näsor!) är två exempel. Den som däremot föraktar - eller rent av hatar - det franska kan titulera sig frankofob. I samma stil kan man vara anglofil (intresserad av den engelska kulturen), tyskofil eller rent av svenskofil. Det verkar inte finnas någon hejd på böjelserna.
Jinxa
En klasskamrat bloggade om en viktig morgondag, men var rädd att jinxa om hon berättade för mycket. Verbet jinxa betyder något i stil med "dra otur över något", och kommer av engelskan jinx (som betyder förbannelse).
Läs också
Ord som dyker upp: stönigt, flåsigt, suckigt (och ännu fler)
Uttryck som fastnar: bära sand till öknen, stå i sirap och köra runt på fälgen
Ord som dyker upp: tradigt, fluktuera, krumbukter
Ord som dyker upp: tidningsanka och papperstiger (och ett nytt ord?)
Ord som dyker upp: kungstanke, soignerad och ojoj-upplevelse
Ord som dyker upp: småttigt, pliktstopp, halvkompetent
Lärde du dig någonting nytt?
Konsten att göra sig förstådd
"Hon hade packat in varorna i bilen och backade ut från sin parkeringsplats. Då hände det. Hon backade in i bilen som stannat bakom. Inte med våldsam kraft, men nog för att orsaka ett väl synligt märke på förardörren. Hon klev ur, och gick fram till den krockade bilen. De två kvinnorna i bilen satt kvar, och vevade tveksamt ner rutan. 'Jag ber så hemskt mycket om ursäkt. Jag såg er inte när jag skulle backa. Det är mitt fel, det här. Jag betalar givetvis vad detta kommer att kosta er', sa hon vänligt. 'Det gör inget', artikulerade kvinnorna i bilen. 'Det gör inget'.
Hon blev förvånad över deras överseende med detta, fick ur sig ett lika tveksamt som långt 'okeej', men insisterade inte, utan ursäktade sig på nytt och återvände till bilen. En aning förbryllad körde hon hem och lastade in sina kassar från affären. Det var först senare på kvällen som hon, när hon tänkte tillbaka på händelsen, insåg att kvinnorna måste ha varit hörselskadade. Vad de verkligen sa var: 'vi hör inget, vi hör inget'."
