Lågkonjunkturen eldar på utvecklingen och skiftet från traditionella till digitala medier. Det menade Erik Ekholm, vd på Skapa, vid onsdagsmorgonens seminarium om trender på webben. Han serverade oss hundratalet i publiken ett smörgåsbord av digitala möjligheter – och gav oss konkreta råd i arbetet med sociala mötesplatser. Här är en ihopplockad tallrik med inspiration.

Oavsett vilka sociala verktyg du väljer att arbeta med ska företagets eller kampanjens webbplats vara navet, menade Erik. Därifrån ska allting utgå och återkomma till. Det händer bland annat på Puma Ocean Racing, där blogginläggen och videoföljetongen kompletteras med Facebook-grupp, Youtube-kanal, Twitter, podcasts och rss-flöde.


www.pumaoceanracingblog.blogspot.com

En annan tydlig grafisk trend är fullskärmsvideo med intregerad navigation och möjlighet att dela med sig av innehållet. Det använder bland andra Lacoste och filmen Australia. Över huvud taget uppmuntrar Erik Ekholm företag att vara generösa med rörlig bild på webben. Videotjänster som YouTube och Vimeo stöder numera HD-kvalitet, och med svenska Bambuser kan du livesända dina presentationer och andra händelser.


www.lacostered.com



www.australiamovie.com

Lämna inte bort sökordsoptimeringen för webbplatsen till en SEO-konsult, råder Erik Edholm. Satsa istället på att skapa uppdaterat och relevant innehåll – det är oslagbart både för besökarna och för sökmotorerna! Ett vettigt sätt är att jobba med en företagsblogg, eftersom den kan uppdateras frekvent och ger konsumenterna möjlighet att interagera. Med tjänsten Twingly får också privata bloggar länkar tillbaka från företags- och nyhetssajter. OnOff är ett av alla företag som använder tjänsten.



www.dell.com/twitter

Just nu är vi mitt inne i Twitter-explosion här i Sverige, säger Erik. Och om någon har missat det: Twitter är ett mikrobloggsystem där användarna skriver meddelanden som är max 140 tecken långa. Du kan använda mikrobloggen både som privatperson och som företag, med fördelen att den är enklare och snabbare att uppdatera än en traditionell blogg. Du väljer vilka andra – kanske de främsta inom ditt område – som du vill ”följa” på Twitter, och andra kan välja att följa dina uppdateringar. Genom att utöka ditt nätverk kan Twitter användas för att snabbt nå ut med inspiration, information och för att skapa en dialog med andra människor. Dell lyfts ständigt fram bland de företag som framgångsrikt använder Twitter i sin kommunikation med konsumenterna – både för att sälja och ge service. Helt nyligen (hittills knappt 100 följare!) började Västtrafik använda Twitter för att snabbt kunna informera om störningar i kollektivtrafiken.

Att våga vara personlig utan att bli privat, och att dela med sig av intressant och relevant innehåll är två grundläggande råd för att lyckas på Twitter. Ett företag kan med fördel ha en policy för hur medarbetarna bör uppträda på sociala mötesplatser, både som privatpersoner och som medarbetare. Men det är viktigt att uppmuntran vinner över regler och restriktioner.


www.islandreefjob.com

En kampanj som lyckats kombinera traditionell pr med massivt snack på sociala mötesplatser är The Best Job in The World. Turistrådet i australiensiska Queensland sökte en medarbetare som, mot en lön som gör folk gröna av avund, ska göra mest ingenting på en paradisö bland barriärreven (jo, just det – Ben Southall, som fick jobbet, ska mellan varven hinna blogga också). Det har många andra redan gjort – om själva jobbet och kampanjen. Antalet artiklar, bloggposter och tweets fortsätter att öka lavinartat, och Erik Ekholm menar att det handlar om ”en extremt lyckad pr-kampanj, där man gjort mycket rätt”. Ett seriösare exempel är biltillverkaren GM Europe, som har skapat ett modernt pressrum med taggmoln, kommentarer, Flickr-album, YouTube-kanal och favoritlänkar på Delicious.


www.gmeurope.info/social_media_newsroom


Rent hajpmässigt var Facebook för ett år sedan där Twitter är nu. I dag finns över 200 miljoner medlemmar (fler än det bor människor i Ryssland) och Facebook är att betrakta som ”ett seriöst nätverksbyggande verktyg”. För att få omfattande spridning i flera kanaler och communites rekommenderar Ekholm samlingstjänster som till exempel Ping.fm.

Aldrig tidigare har det varit viktigare att lyssna på sina kunder. Ett av många företag som fattat galoppen är Asus. På kampanjsajten WePC.com låter de konsumenterna designa och rösta på framtidens produkter.


www.wepc.com

Skittles är ett annat företag som helt lämnat över till konsumenterna att skriva om deras produkter. Byggstenarna i deras webbplats heter Twitter, Wikipedia, Facebook, YouTube och Flickr. Kolla själv:


www.skittles.com

Prisjämförelsetjänster är ytterligare ett exempel på webbplatser som lyssnar på konsumenten; där har företag betydligt svårare att kontrollera kundernas omdömen och betyg. Och om din produkt eller ett varumärke får kritik – ha en beredskap, handla snabbt och se till att genom ditt agerande vända situationen. Med bevakningstjänster som Google Alerts kan du hålla koll på vad som skrivs och sägs om ditt varumärke.

E-post är arbetshästen för kommunikation på webben. Det är en förutsättning för de sociala mötesplatserna, eftersom du via e-post får meddelande om att någon ville bli vän med dig på Facebook eller börjat följa dig på Twitter. Och fortfarande är e-post ett snabbt och säkert sätt att nå mänga människor – och mäta effekten av utskicket. Tjänster som FeedBlitz.com kan samla dina senaste blogginlägg och omvandla till och skicka ut ett nyhetsbrev.

Summa summarum: att kommunicera på webben är kostnadseffektivt och mätbart. För att lyckas med en kampanj på webben krävs – inget nytt under solen – en stark idé kryddad med passion och kunnande. Och allt händer här och nu. Då kan man - med Erik Ekholms ord - ”inte stå vid sidan av och se det hända. Man måste kasta sig in i det.”

***

Hela seminariet finns att se på Bambuser.

Holi är en hinduisk vårfest, där människor skvätter färg på varandra. Massor av färg och i massor av färger. Allt för att fira att det goda klår det onda. Och säkert också för att det är ofantligt roligt. Poras Chaudhary har fångat dessa fantastiska ögonblick.










via Colour Lovers

Idag är en fin dag, en solig fredag med ovanligt mycket pengar på lönekontot. Tillsammans med kollega-Johan har jag ägnat förmiddagen på Marknadsföringens dag på Svenska Mässan. Där hade MiG – Marknadsföringsföreningen i Göteborg – samlat närmare 400 marknadsförare, reklamfolk och studenter för en dag om konsten att marknadsföra sig i mer eller mindre nya medier.


_{Niclas Strandh, creative planner, under Marknadsföringens dag i april 2009. Foto: Christer Hedberg.}

Det blev en match mellan de traditionella medierna och de sociala medierna. I ena ringhörnan: Tomas Brunegård, som är chef för Stampen-gruppen, en av landets största mediekoncerner. I den andra: Niclas Strandh och Brit Stakston, som är sociala-medier-missionärer verksamma inom Niclas Strandh DigitalPR och kommunikationsbyrån JMW. Och trots att det enda rätta alternativet varken är enbart det ena eller enbart det andra vann de sociala på poäng.

Akt 1
Tomas Brunegård pratar först om sig själv som representant för ”gammelmedia”, och frågar oroligt sin informationschef på första raden om det är ett okej sätt att uttrycka saken. Hon skakar på huvudet. ”Gamla medier, då?” försöker han och får nej på nytt. ”Okej då – jag representerar traditionella medier”. Han berättar att Stampen-gruppen sedan 2005 driver det digitala affärsutvecklingsbolaget Mktmedia (med Mktwebb, Mkttv och Mktmobil), och att de senaste åren förvärvat Familjeliv, Bröllopstorget, Odla.nu och SvenskaFans.com. Men ingenting av detta får mig att trilla av stolen. Brunegård pratar om medborgarjournalistik och användargenerat innehåll, men mycket lite om hur man inom koncernen arbetar för att nyttja den kraften. Och han undviker helt att berätta om hur koncernens flaggskepp Göteborgs-Posten jobbar för att möta det förändrade medielandskapet (bland annat saknar landets näst största morgontidning Twitter-konto, Twingly-länkar, kommentarfunktion och permalänkar).

Akt 2
Efter Brunegård tar Niclas Strandh och Brit Stakston över stafettpinnen, scenen - och showen. Och för dig som har följt de båda kommer det inte som någon nyhet att de är frustrerade över den tröghet som svenska mediebranschen visar när det kommer till att använda sociala medier. De inleder med att prata om den kommunikativa revolutionen som vi nu upplever, en revolution där människor inte bara kräver, utan ser till att ta aktiv del. Genom bloggar, mikrobloggar, forum, nätverk och användargenerade webbplatser. Inför en publik som – skulle jag gissa – är tämligen obevandrad (bara ett 20-tal i publiken räcker upp handen vid frågan om de har konto på Twitter) inom det sociala medielandskapet berättar Niclas och Brit pedagogiskt och inspirerande om hur företag kan använda sociala medier för att ta del i de konversationer som handlar om deras varumärke.



De exemplifierar med tummen-upp-insatserna Ford Fiesta Movement och Wells Fargo, och tummen-ner-hanteringen av Försäkringskassan inifrån och Däckhuset i Kalmar. Niclas passade också på att ger en känga till reklambyråer som (fortfarande) vill skapa snygg reklam hellre än reklam som engagerar människor på riktigt. För det är den reklamen, den äkta engagerande och konverserande, som vi behöver skapa och som människor som tar del av den vill ha. Det innebär en utmaning för oss skapar reklam (kom igen, upp på tårna!) – och för de reklamköpare som beställer den. Och jag går ut i fredagssolen, övertygad om att vi lever i den mest spännande av tider – proppfull av möjlighetsskapande verktyg och människor som vill mötas, utvecklas, prata och påverka.

Vad tror du?


Mer från Marknadsföringens dag
digitalPR: Sociala medier är inte längre underground
digitalPR: Sociala medier utmanar traditionella media
JMW: Sociala medier underground?!

Läs också
Digisocial: Håller sociala medier vad de lovar?
Online-pr: Sociala medier klarar sig inte utan kampanjer
Socialamedier.com: 1,5 miljoner svenskar läser bloggar varje vecka
Göteborgs-Posten: Medierna måste lyssna mer

***

Följ Please copy me på Twitter.

www.boktipset.se

Jag är inte killen som läser mycket böcker. Inte om man med böcker menar Strindberg, Hemingway och Doris Lessing. Jag brukar dock trösta mig med att jag fortfarande har de bästa böckerna kvar att läsa. (Däremot läser jag mer facklitteratur, tidskrifter och bloggar än vad som är nyttigt för en någorlunda vuxen man.)

Om böckerna du läst, inte läst eller vill läsa handlar Boktipset.se. Tanken är det ska bli "Hela Sveriges bokhylla", en social knutpunkt där medlemmarna betygsätter sina böcker, hittar likatyckande och utökar sin "vill-läsa-hög". Sajten smygöppnar idag tisdag. Att bli medlem kostar noll kronor. Börja bygg din bokhylla!


Vad läser du? Och i vilka mängder?

***

Kolla också
Resume: TV4 och Bonnier startar boksajt
Times spent alone: Reading List (tipstack till Hanna Björk)

Många talar om Svenska Akademiens ordlista (SAOL) som Bibeln för språkarbetare. Jag tycker den är tråkig. Den kan inte mycket annat säga än ”så här stavar du och böjer ordet” eller ”det där ordet – det finns inte”. Men den som tänker själv vet att även ord som inte finns i SAOL finns. Dessutom förklarar de adertons ordlista ytterst sällan vad ordet betyder. Det mest positiva är att den numera kostar ungefär noll kronor. På Svenska Akademiens webbplats kan du gå loss bland orden i boken.

Hur mycket använder du SAOL? Vad använder du annars? 

Den där tekniska utvecklingen går sanneligen framåt. Nu kan du spela in ljud til din iPod Nano eller iPod Touch med en mojäng som har uppenbara likheter med ett simpelt häftstift. Den till och med heter ThumbTacks. Jag har inte hunnit prova den, men tillverkaren SwitchEasy utlovar enastående ljudkvalitet och unik design. Priset är inte mycket att snacka om - 149 kronor - och den finns i svart, rött och vitt.





Något för dig? Eller har du redan provat?

***

Läs också
Please copy me: iTalk - din hjälpare när minnet sviker

Skriver du reklamtexter på engelska? Eller vill du lära dig? Kom lite senare till jobbet nu på torsdag. Börja istället med frukost på reklamskolan Berghs. Då och där pratar Mark DuBois, engelsk copywriter som jobbar i Sverige, om orden och insikterna som får dig att skriva bättre på världens mest spridda språk. Redan här och nu berättar han vad som skiljer svenska och engelska reklamtexter. Och varför rävspel är ett smått fantastiskt ord.

Om frukostseminariet
Tid torsdagen den 22/1 kl. 08.30-09.30
Plats Berghs, Sveavägen 34, Stockholm
Pris 0
Anmälan Yes, anmäl dig här.


What do you consider to be the biggest difference between Swedish and English copywriting?
- Humour. Comedy is a great divider. Writers ignore it at their peril. The humour in British ads can be very burlesque, loud, in-your-face. There's a long tradititon of camp humour and double entendre. Swedish humour is more subtle, sly even, and sharp. It's often more linguistic. It creeps up on you and is oblique and self-effacing. I think Swedish ads are very, very funny, but sometimes British people miss them completely. Unlike reporters or marketing writers, copywriters can't avoid humour. It's their meat and potatoes. I've got some tips in my presentation about it, but be warned - they probably won't make you laugh.

In your opinion, should a Swedish copywriter be able to write fluently in English?
- Ads are popular culture. Part of the most immediate and dynamic parts of our lives. They're often idiomatic, regional, time-specific, slangy. For most of us it's a full time job just keeping up with and learning OUR OWN language. But if something is heartfelt and universal it doesn't need to be translated. Copywriters working in a foreign language have to find their way through to these things.

How can I learn best to write English copy?
- Find the authentic emotion.
- Never, EVER be afraid to make a total arse of yourself.
- Enroll on plenty of courses and go and see LOTS of presentations.

Which is the best Swedish word that does not exist in English?
- Just now 'rävspel' great bildspråk, million times more interesting than 'intrigue'!

Which is the best English word that does not exist in Swedish?
- English has the largest vocabulary of any language in the world (500,000 words) so a new one flouresces on the front of my mind every day before quietly fading away forever into the dark. Hey ho.

Which is your favourite ad?
- "I am the Spirit of Dead Water!". It's an Public Safety 'ad written in 1975.

***

Under våren bjuder Berghs in till ytterligare frukostseminarier. Alla är kostnadsfria. Här är hela programmet.

***

Please copy me är nominerad i Yet Another Blog Award, som belönar Sveriges bästa blogg om reklam och marknadsföring? Din röst kan bli avgörande på daytona.se/yaba. Du kan rösta till och med den 11 februari, men varför vänta? Se till att tipsa kollegan, barnvakten och svärfar också. Tack för uppmärksamheten.

Nu är jag säker: 2009 kommer att bli Indiens år. Och Bollywoods. För över en miljard är det här gammal skåpsmat, men vi andra har mycket kvar att upptäcka. Först ut i serien Ett hum om: är därför Bollywood.

Nä, kommer Please copy me bli en blogg om film nu, tänker du kanske. Rätt svar är nej. Please copy me kommer inte att bli en blogg om film. Däremot kommer den att fortsätta att inspirera, motivera, analysera och irritera. Nu är det Bollywood, imorgon är det garanterat någonting annat. Min förhoppning är att du ska surfa vidare härifrån lite gladare, lite klokare och mycket mer nyfiken. Och komma tillbaka igen. Och igen.

Läs Ett hum om: Bollywood (pdf, 781 kB)


Läs också
Please copy me: Bollywood föder förundran och fantasi
fake it til you make it: Indien kan lära mig trolla

***

Mer: Göteborg Film Festival visar Om Shanti Om (med Shahrukh Khan) i huvudrollen och bjuder därefter in till Bollywoodfest den 27 januari. Också Slumdog Millionaire får svensk premiär på festivalen.

Inspirationsavdelningen – ta emot! Nu blir det Bollywood.



När såg jag en Bollywood-film senast? Igår faktiskt. Om den var något att ha? Nä, var den?

Taare Zameen Par (hindi för Stjärnor på jorden) är berättelsen om Ishaan (Darsheel Safary). Han är åtta år och har en fantastisk fantasi. Han har dessutom stora problem att hänga med i skolan; bokstäverna bara dansar runt. Det oroar hans föräldrar, som förtvivlade bestämmer sig för att skicka sin lika förtvivlade son till en avlägsen internatskola. Det hjälper föga. Tills plötsligt en dag...



Det var längesen jag såg en film så färgglad, så känslofylld och så viktig som Taare Zameen Par. Den bär ett angeläget budskap om att se världen med förundrade ögon och att leva nära sina talanger. My world once revealed will astound everyone, sjunger Ishaan på sin skolkpromenad genom stan. Det är en sällsamt vacker tanke.



Aamir Khan (till höger), mannen som personifierar hela Bollywood-industrin, har debutregisserat och spelat dessutom huvudrollen. Mr. Bollywood är sinnesrubbat populär i hemlandet Indien, och filmen valdes nyligen ut som bidrag till Bästa utländska film vid Oscarsgalan i februari 2009. Aamir Khan är aktuell med nya filmen Ghajini.

Vill du också se Taare Zameen Par? Köp dvd:n på engelska Amazon (kostar cirka 230 kronor)


Andra Bollywood-filmer att se
- Roadside Romeo - den första datoranimerade filmen från Bollywood - ett samarbete mellan Yash Raj Films och Walt Disney Pictures. Filmen får svensk biopremiär under 2009.
- Rab Ne Bana Di Jodi - en romantisk komedi som just nu toppar biobesökarlistorna i Indien
- Rang De Basanti - ett klassiskt Bollywood-drama från 2006 som vunnit flera internationella priser. Filmen finns att köpa hos Indiska filmer (219 riksdaler). I februari öppnar Världskulturmuseet i Göteborg en utställning om Bollywood och visar Rang Da Basanti den 18 februari (60 riksdaler - köp din biljett här).

Kolla också
Real Bollywood.com: The Best Bollywood Movies of 2008 (högst på pallen: A Wednesday)


Tack, Fredrik Härén, för att du öppnade mina ögon för den här filmen (och mycket mer).

Det ligger ett Alfapet under granen och väntar på min systerson Samuel. Jag hoppas han blir glad. För att vara fem har han skrämmande många ord i förrådet. Men vad gnulf, fnirr och lodd betyder har han ingen aning om (men han har nog sina teorier*). Jag vet inte heller (men jag har mina teorier). Och om de där orden som finns men inte finns handlar spelet Analfapet. Det är som Alfapet - fast precis tvärtom. Du ska lägga ord ut som inte finns, för att sedan (i vanlig ordning) försvara och förklara vad det där klångelånglångiga ordet egentligen betyder. Kör hårt!

Vilka finns-inte-ord tycker du bäst om? Och vad betyder de för dig?

***

* Samuel blev väldigt glad över spelet, och ville spela omedelbums på julaftonskvällen. Det första ordet han lade ut var Ä-K-A.
- Okej, sa mamma Malin. Vad betyder äka, då?
- Det, sa Samuel utan att tveka, det är en förkortning för ekorre.

_{Snart på en vägg i min lägenhet. Konstnären heter Thomas Broomé.}

Här på Valentin&Byhr har vi en uppskattad konstförening, som varje år toppar julfesten med sitt konstlotteri. Alla vinner något; vissa precis vad de vill ha, andra inte vad de innerligt önskade. Jag sällade mig till de lyckliga, och vandrade hemåt i natten med verket It’s only words (Lena) under armen. Konstnären Thomas Broomé har de senaste åren valt att bygga upp sina konstverk med ord. Sweater, sweater, sweater övergår i throat, throat, chin, chin, mouth, mouth, nose, nose, forehead, forehead, hair, hair, hair. Men det upptäcker bara den som går nära nog.

Thomas Broomé är aktuell med utställningen 556 Hertz på Galleri Magnus Karlsson i Stockholm (öppet till och med 21 december – skynda, skynda!). Och 2007 använde McCann-Erickson i Brasilien hans ordkonstverk i annonser för språkskolan Yázigi English School.


Annonserna


_{Klicka lite på bilderna om du vill se detaljerna.}



Copyn
Life has no subtitles. Yázigi English School.

Olle Nordell är creative director och copywriter på ANR.BBDO. Han tror på transparens, och vill därför att kreatörerna på byrån bloggar. Varenda en ska blogga. Om de inte vill eller hinner ser han till att de gör det ändå (eller gör det åt dem). Så j-vla rätt. Transparens it is.

Själv skriver han om pitcher, poliser, Matias Palm-Jensen och ett liv utan sprit på bloggen Några rader. Läs eller dö.

Du som känner mig vet att Tomas Andersson Wij är min musikaliske husgud, och att Erlend Loe är min litteräre. Min filmiske husgud heter Ruben Östlund (bilden). På Göteborg Film Festival (ja, jag vet) 2001 visades hans långa kortfilm Låt dom andra sköta kärleken som förfilm. Jag blev inslukad - och kan inte ens med möda minnas själva huvudfilmen. Efter fantastiska debuten Gitarrmongot är Ruben Östlund nu aktuell med De ofrivilliga. Det är en komisk tragedi. Eller en tragisk komedi (beroende på hur man ser det). Hursomhelst är den - ursäkta språket - så fullkomligt j-vla klockren. Lätt det viktigaste, roligaste och mest intressanta som mött mina ögon sedan kyrkan brann. Handlingen? Glöm det. Det här är fem historier om människor, om grupptryck och om personligt ansvar.

Därför
Vad kan jag och du och vi lära oss av det Ruben Östlund skapar på duken? Tja, säkert mycket. Vi börjar här - med tre anledningar till att han är landets mest angelägna regissör. Läs och lär:

Formen
Ruben Östlund tror inte på begreppet film. Det är oanvändbart, säger han i Filter #4/2008. "Det är laddat med värderingar om hur man berättar - huvudpersonen ställs inför en utmaning och löser den. Samma berättelse varje gång. Invandrarpojken byts ut mot den ensamstående mamman eller vem som nu är ämnet för dagen. De intressantaste rörliga bilderna finns inte på bio utan på internet." Och han är rätt. Och det är befriande när någon vågar öppna munnen och samtidigt öppna ens ögon för den form som varje konstform är stöpt i. Det går att skapa nya formar. Det är möjligt att tro på konstformen film utan att tro på begreppet.

Orden
Ruben Östlund har en sällsynt känsla för hur folk faktiskt pratar, vad de säger och vad de inte säger. Varje suck hamnar rätt. Tajmingen är precis. Men ingenting, ingenting känns styrt.

Äktheten
Ruben Östlund plockar in äkta människor i sina filmer. Vad de säger och gör är äkta. Och det känns - genom duken, genom förmaken och ändå in i hjärtkammaren.

***

Nu kollar vi på film en stund, tycker jag.


De ofrivilliga (trailer)




Gitarrmongot (trailer)




Scen nr: 6882 ur mitt liv




Reklam-Ruben
Precis som sin förebild Roy Andersson har Ruben Östlund regisserat reklamfilmer: Nattbad för kampanjen Knark är bajs och fem filmer för MER (1, 2, 3, 4 och 5).

De ofrivilliga har premiär på svenska biografer den 28 november.

***

Läs också
SvD: Östlund granskar grupptryck
DN: Skräcken för att tappa ansiktet
Rodeo: Ruben hjärta verkligheten
Tidningen Vi: Intervju med Ruben Östlund

Okej, det här kommer inte att handla om att skriva reklam. Bara om att bli glad.



Jag vet inte varför och hur, men jag blev bara så upp-över-öronen-glad när jag upptäckte Yo Gabba Gabba. Det hela är ett skapligt vrickat barnprogram som visas på Nickelodeon-lillebrorsan Nick Jr i USA, England och Australien. I programmet möter du DJ Lance Rock (Lance Robertson) och hans figurer Muno, Foofa, Brobee, Toodee and Plex. Och om du har sett Teletubbies och tror att det här är ungefär lika samma, då har du inte sett Yo Gabba Gabba. Detta är motsatsen. Här snackar vi sång, musik och dans i ett speedat tempo. Min barndoms "Dagens visa" är utknuffad och ersatt av "Dagens freakade dans". Det är kul. Och fartfyllt och fantasifullt. Under första säsongen gästspelade bland andra Elijah Wood, The Shins och svenska I'm from Barcelona i programmet. Nu drar andra säsongen igång.

Se det med egna ögon
Första säsongen (både programmen och musiken) finns att köpa via amerikanska iTunes.

Kolla Yo Gabba Gabba-signaturen:




Kolla klassiska "Party in my tummy" (som gett upphov till en och annan remix):




Kolla Elijah Wood och hans Puppet Master:

Läs det här och blir lite kär.

Många moderna människor har inte den blekaste om hur semikolonet ska användas, och struntar därför i att försöka. Det är att betrakta som en allvarlig synd. Och en onödig sådan. Vi som har kärat ner sig i detta skiljetecken vet bättre. Förutom att semikolonet är språkligt supereffektivt är det typografiskt elegant och spännande.

När det känns rätt
Bland de nerkärade finns Sören Blanking. I memoarboken Guldägg & beska droppar viker han ett helt – och mycket kort – kapitel till att sjunga semikolonets lov. Han sörjer alla försök att förtränga och förtiga dess existens. Och skriver en komprimerad användarmanual: ”Jag tycker man ska använda det som det känns rätt. Eller som Bra Böcker så härligt har formulerat det; när punkt är för stort och komma för litet.”

När är det rätt?
Men inte alla moderna tvivlare vågar lita på sin känsla. Därför finns Språkrådet, och Språkrådet säger att "semikolonet ska användas mellan (fullständiga, min inflikning) satser som har ett nära samband med varandra när man tycker att punkt är för starkt avskiljande och komma för svagt". Ändå knivigt? Här kommer exemplet som (förhoppningsvis) får allt att falla på plats:

Exemplet
Skillnaden mellan arbets- och vilodagar blev mindre skarp; hon kunde tillåta sig vilodagar mitt i veckan.

Ser du? Semikolonet är det enda raka här. En punkt hade blivit knäppt, och ett komma hade blivit konstigt. Då regerar semikolonet.

Inte fast ännu?
Lugn. Sören Blanking har inte sjungit klart: "Jag älskar semikolon, för dess elegans, dess musikaliska rytm och detta att det leder läsaren vidare; du har henne med dig". För mig är semikolon kroken som hugger tag i läsaren, och mjukt för henne vidare genom meningen. Och om vi nu har fått ett tecken i lådan som skapar flyt i texten, varför inte använda det?

Se semikolon
SVT:s litteraturprogram Babel har gjort en kortfilm om mellanbarnet semikolon. Kul och på rim förvisso, men tyvärr inte överpedagogisk för den som vill lära sig att använda tecknet rätt. Se klippet här:




Är du också kär i semikolon? Eller är det för svårt?

_{Inlägget är tillägnat Helena Melander, praktikant-ad på Dedicate och ena halvan av The girls of Florida. Hon är också lite kär i semikolon.}

Faktafrossa är ett populärvetenskapligt SVT-program om allt mellan himmel och jord. Måndagens program (7:10) handlade om kreativitet. Vi fick följa med till Google i Zurich, höra om misslyckade uppfinningar och fråga mellanstadiekids vad man kan använda en tegelsten till. Dessutom medverkade Fredrik Härén, inspiratör och författare till kommande boken Vad som händer i världen - och varför det är så viktigt att förstå. Han berättade att ingen idé är särskilt ny.

”Kreativitet är en vidareutveckling av kunskap. Det visar att det finns inga nya idéer; det finns inte någon människa någonsin i världshistorien som har hittat på någonting som inte byggde på någonting som någon annan redan kommit på.”


_{Google-kontoret i Zurich. Och då har du inte sett rutschbanan, brandstången eller spelrummet.}

I programmet konstaterar man att modet att misslyckas och förmågan att fatta egna beslut är två av alla saker som skiljer kreativa människor från de inte fullt så kreativa. Och på frågan om var människor är mest kreativa svarar Fredrik Härén med en fem-i-topplista:
1) I sängen
2) I duschen
3) I bilen/bussen/tåget
4) På promenad i naturen
5) På fyllan

Den listan stämmer rätt bra överens med vad du och andra läsare på Please copy me ser som kreativitetens guldgruvor. Sängen och promenaden (24 procent vardera) toppade följda av jobbet (16 procent) och bussen (9 procent). 135 personer har svarat på frågan.

Se programmet
SVT Play: Faktafrossa om kreativitet (7:10)

Läs mer
Dagens Nyheter: Han söker kreativitetens väsen
Please copy me: Ett kraschande flygplan fick mig att (äntligen!) läsa om boxen
Please copy me: Copypanelen: Vad kräver kreativiteten?

Minns du rytmiken vi hade i lågstadiet? Du vet den där timmen när rytmik-Eva lärde oss att stampa som elefanter, tassa som ballerinor och klappa hemma-hund-hemma-katt? Jag minns att jag älskade den där timmen. Inte att jag inte gillade allt det där om stenåldern, sjuans tabell och mor är rar, far ror båt, inte alls, men den lektionen var... hm, någonting fullständigt annat. Vi fick släppa loss ett tag, gå bananer, inte tänka, bara göra. Och det var kul.

När rytmiktimmar försvann, och åren gick, tror jag att många med mig kom att sakna det där släppa-loss-ett-tagandet. Kanske är det vi som har valt att jobba med reklam. För att vara copywriter är – och ska vara – förbaskat kul. Du har världens bästa arbetsredskap (din hjärna, dina fingrar och ett tangentbord) och världens roligaste verktygslåda (alla ord du kan tänka dig - och några till som du kan lära dig). Du kan skapa vad katten som helst. Med orden kan du få folk att skratta och gråta, du kan framkalla bilder och du kan kombinera allt det där som annars varit omöjligt. Allt med bara bokstäver och ord. Det är kärlek.



Men lika väl som dig vet jag hur lätt det är att tappa bort den där barnsliga förälskelse till orden. Den smiter undan och försvinner i vimlet av kundmöten, stresspress och uppesittarkvällar. Och hade jag haft botemedlet mot allt det där hade jag skrivit ut en livsförbrukning till dig och dig och dig utan att blinka. Men jag har inte lösningen. Bara uppmaningen: sluta aldrig att leka med språket! Tappa aldrig lusten. Och har du redan tappat – se till att hitta den igen. Se till att få tid på jobbet. Se till att skapa ett utrymme för lek. Går det inte? Ta en kvällstimme då – när barnen har lagts sig eller tv:n visar strunt – och skriv en patetisk dikt, ett ståtligt tal eller jordens sötaste kärleksbrev. Kom loss och ha rytmik igen. Gå bananer med orden en stund. Se till att bli lite kär igen.

_{Clas Collin, bror till reklamskribenten Lasse Collin (saknas på bilden), har järnkoll på den svenska reklambranschen. Han har tidigare varit projektledare på Collin & Forsman. Idag utbildar han i reklam på flera av landets byråer.}

Hur många pizzerior finns det i Sverige? Ingen verkar veta. Kanske är reklambyråerna lika många. Vi snackar tusentals. Och Clas Collin har koll på de viktigaste*. I nyutkomna Byråboken berättar han om hur det gick för oss under 2007 – och vad han tror om framtiden.

Det Clas Collin, 62, inte vet om den svenska reklambranschen är inte värt att veta. I sjutton år har han följt utvecklingen för landets byråer och enträget analyserat hur de går för dem
- 2007 var ett kanonår – det näst bästa sedan jag började analysera branschen, säger Clas Collin. Antalet anställda ökade, byråintäkterna ökade och intäkten per anställd har aldrig varit högre**.

Starka Stockholm
Starkast vind i tillväxtseglen hade byråerna i Stockholm och Malmö/Helsingborg, medan Göteborg åtminstone växte lika mycket som under 2006. Och Clas Collin ser inte slutet på uppgången för branschen.
- Nej, en rimlig gissning är att tillväxten för 2008 kommer att landa mellan 5 och 6 procent, och det är minsann inte fy skam, säger han och pekar på diagrammet som tydligt visar ett ovanligt trendbrott.
- Kolla! Branschens byråintäkter fortsätter att öka, trots att medieinvesteringarna minskar. Tidigare har dessa kurvor alltid följts åt. En förklaring kan vara att digital kommunikation, PR och exempelvis gerillamarknadsföring tränger ut traditionell reklam. Medieinvesteringarna minskar, men idéerna och hantverket kostar fortfarande lika mycket. Övergången till kostnadseffektivare medier innebär lönsamma affärer för branschen.



Bäst vara stor och specialist
Många var de byråer som gick starkt framåt under 2007. Bland dem fanns varumärkesbyrån Brandreality, pr-byrån Weber Shandwick och reklambyråerna Familjen Stockholm och Konovalenko. Och överlag blev webbyråerna – tätt följd av övriga specialistbyråer – årets verkliga vinnare. Creuna (tidigare Razorfish), Zooma och deasign visade att det lönar sig att vara smal.
- Det lönar sig att också vara stor, menar Clas Collin. Byråer med fler än nio anställda ökade byråintäkten betydligt mer än småbyråerna, och mest av allt ökade de få svenska reklambyråer som har fler än 50 anställda. Den genomsnittliga byrån har idag femton medarbetare – och har i runda slängar en byråintäkt på sexton miljoner kronor.

Upp och ner
Men trots högkonjunkturen är det flera byråer som minskat i storlek under reklamåret 2007.
- Om det är någonting jag lärt mig under mina år som branschanalytiker är det att konjunkturen är byråindividuell. Alla byråer går inte bra samtidigt, och alla går inte dåligt samtidigt. Det går inte att komma och gnälla över konjunkturen; det handlar mycket om inställning, menar Collin.

Summan
Okej, summan av kardemumman: 2007 var ett mycket bra reklamår och vinnaroddsen är låga om du är specialist, stor eller finns i Stockholm (helst alla tre – men det finns undantag).
- Den svenska reklambranschen är speciell. Det finns väldigt många aktörer – 1300 för att vara ungefärlig – men ingen självklar marknadsledare. Den påminner starkt om pizzeriabranschen. Det är en bransch med många entusiastiska och genomtrevliga människor. Jag hoppas att den här analysen kan ge kunskap som gör att vi presterar ännu bättre resultat för våra uppdragsgivare. Idéerna och hantverket kommer alltid att vara mycket viktigare än nyckeltalen.



* Cirka 1400 byråer blev tillfrågade att delta i undersökningen. Av dem bidrog 332 byråer med underlag.
** 2007 var den genomsnittliga byråintäkten per anställd
1 057 000 kronor.

Vill du läsa mer om branschens utveckling?
Beställ Byråboken - där också 135 reklambyråer visar upp sina senaste jobb - från Sveriges Reklamförbund. Boken kostar 695 kronor (exklusive moms och frakt).

Jag är inne i en skriver-på-engelska-fas. Och det är kul att ibland få leka med ett annat språk än det min mamma lärt mig. Men också svårt. Svårt att veta om det blir riktigt, riktigt rätt, förståeligt och pang-i-prick. I de stunderna tackar jag högre språkliga makter för Tyda – en smart webbtjänst som växlar in svenska ord mot engelska. Om jag ber om det får jag synonymer, sammanhang och höra hur ordet uttalas. Det hela är en förenklande byteshandel. Och med applikationen TydaDirekt i din webbläsare (såklart busenkel att installera) behöver du bara alt-klicka på ett ord för att få veta vad det heter på engelska.

Vill du testa?
Gör det på tyda.se/tools